Danmark tar itu med sexismen – tre år senare

Den populära tv-profilen Sofie Linde tog tillfället i akt när hon ledde en humorgala och berättade om trakasserier hon utsatts för. Det startade en andra metoo-våg i Danmark, med förnyad kraft.
Den populära tv-profilen Sofie Linde tog tillfället i akt när hon ledde en humorgala och berättade om trakasserier hon utsatts för. Det startade en andra metoo-våg i Danmark, med förnyad kraft.
DanmarkTT

En metoo-våg har tagit fart i Danmark – med helt ny kraft.

Tre år efter att rörelsen gjorde avtryck i många andra länder kliver mängder av danska kvinnor fram och får sina vittnesmål uppmärksammade.

Annons

Annons

Statsvetarprofessorn Drude Dahlerup säger att jämställdhetsdebatten i Danmark stagnerat under en lång tid. Arkivbild.
Statsvetarprofessorn Drude Dahlerup säger att jämställdhetsdebatten i Danmark stagnerat under en lång tid. Arkivbild.

Uppropen började skalla i slutet av augusti, när den populära programledaren Sofie Linde tog ton under en humorgala i tv.

Linde berättade hur hon som 18-årig nyanställd vid Danmarks Radio blivit uppmanad att ge en "stor tv-topp" oralsex, under hot om att denne annars skulle förstöra hennes karriär för all framtid.

Det känslomässiga framträdandet – där Linde tittade in i kameran och sade "du vet vem du är" – har följts av en lång rad metoo-upprop inom flera branscher.

"Debatt om häxjakt"

Där och då exploderade det, säger Drude Dahlerup, dansk-svensk professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som bedrivit mycket genusvetenskaplig forskning och länge engagerat sig i kvinnorättsfrågor.
Det verkar ha funnits en väldigt stor frustration efter den första metoo-vändan, med att det inte kom i gång någon ordentlig debatt.

Metoo-rörelsens framfart 2017 orsakade relativt lite uppståndelse i Danmark, inte minst i jämförelse med Sverige.

Drude Dahlerup ser flera förklaringar, bland annat att den fick sval respons av danska politiker och att den inte fick fäste på bred front via till exempel branschspecifika upprop och hashtaggar i sociala medier.

Framför allt blev det väldigt mycket debatt om en häxjakt på män, även om i stort sett inga danska kända män blev uthängda med anklagelser. Det var främst kulturmän som förde fram detta, och en del kvinnor, vilket gjorde debatten väldigt svår att gå in i. Det kom inte att handla om trakasserier eller övergrepp mot kvinnor, säger hon.
En förklaring är att den danska jämställdhetsdebatten under väldigt lång tid har varit stagnerad och matt, i flera decennier faktiskt. Diskursen har varit ungefär "jämställdhet, det finns ju redan här".

Annons

Annons

Skrevs mycket mindre

Under den första metoo-vågen skrevs det nästan fyra gånger så mycket om rörelsen i svenska tidningar som i danska, enligt en studie som kom förra året. Och i de danska tidningarna hamnade det mesta på debatt- och kultursidorna.

Vi kunde se att debatten stängdes ned i Danmark och att om man gick ut som kvinna blev man förlöjligad och misstänkliggjord. Det kom en reaktion där det talades om att män utsattes för häxjakt och folkdomstolar, säger Jannie Møller Hartley, docent i journalistik vid Roskildes universitet, tidigare journalist och en av upphovspersonerna till studien.

En avgörande skillnad nu är att en så folkkär och erkänd person som Sofie Linde gick i täten, enligt Møller Hartley. Lindes tv-tal följdes kort därpå av ett upprop i mediebranschen, med ett öppet stödbrev som över 1 600 kvinnor skrivit under. Sedan har det skett upprop och kommit vittnesmål från bland annat musiker, skådespelare, läkare, jurister – och politiker.

Det är en skillnad att så många kvinnor kliver fram, även från den politiska miljön. Det blir fler aktörer och det är också fler män som ansluter sig till debatten, säger Jannie Møller Hartley.

Lärdomar från Sverige

Det finns så här långt också skillnader i hur sexismen uppmärksammas.

Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg – som kritiserats kraftigt för långtgående publiceringar under metoo-hösten 2017 – skriver i ett debattinlägg i den danska dagstidningen Information att Danmark tycks ha lärt sig av Sveriges fel. Hon skriver att mäns karriärer kunde förgöras via enskilda inlägg i sociala medier i Sverige och att man i Danmark i stället ser ut att "skapa en debatt om makt och mänsklig interaktion".

2017 gick svenska medier kanske lite för långt, medan de danska kanske inte gick tillräckligt långt, enligt Jannie Møller Hartley.

Nu är det inga namn som kommer fram i Danmark utan kampen har tagits internt på arbetsplatserna. Som en följd har man inte hängt ut personer på förstasidorna eller haft kampanjartad journalistik för att täcka problemet.

2017 användes Sveriges metoo-uppståndelse med uthängningar av män ofta som ett slagträ i den danska debatten, men det verkar som att fler saker letade sig över sundet, enligt professor Drude Dahlerup.

Det verkar som att vissa tänkt att det finns saker att lära sig av kvinnorörelsen i Sverige också, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons