A-
A+

De heta EU-frågorna på Sveriges bord

Statsminister Ulf Kristersson (M). Arkivbild.
Statsminister Ulf Kristersson (M). Arkivbild.
EUTT

Som EU:s ordförandeland är Sveriges viktigaste uppgift att hålla ihop unionen.

Men många frågor splittrar EU-länderna – som migration, energi och nya sanktioner mot Ryssland.

Annons

Annons

Migranter på gränsen mellan Serbien och Ungern. Många söker sig sedan vidare mot Österrike, Tyskland, Spanien och Italien. Arkivbild.
Migranter på gränsen mellan Serbien och Ungern. Många söker sig sedan vidare mot Österrike, Tyskland, Spanien och Italien. Arkivbild.
Flera energifrågor måste lösas i EU:s klimatpaket Fit for 55. Arkivbild.
Flera energifrågor måste lösas i EU:s klimatpaket Fit for 55. Arkivbild.
Nya regler för restaurering av skog och mark kan kollidera med svenska intressen. Arkivbild.
Nya regler för restaurering av skog och mark kan kollidera med svenska intressen. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron är en av de EU-ledare som oroar sig för hur USA:s stora stödpaket IRA kan skada europeiska företag. Här med USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron är en av de EU-ledare som oroar sig för hur USA:s stora stödpaket IRA kan skada europeiska företag. Här med USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
Kriget i Ukraina kommer sannolikt att prägla det svenska ordförandeskapet. Arkivbild.
Kriget i Ukraina kommer sannolikt att prägla det svenska ordförandeskapet. Arkivbild.

Sverige tar över som EU:s ordförandeland den 1 januari. Svenska ministrar och tjänstemän kommer att leda förhandlingar i uppemot 300 frågor under cirka 2 000 möten i främst Bryssel och Luxemburg.

Sverige ska inte bara hitta kompromisser mellan de 27 EU-länderna i EU:s ministerråd. När de är överens kan det bli svåra förhandlingar mellan ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen.

1. Migrationsfrågan

Migration är en fråga som återkommande skapar spänningar mellan EU-länderna. Så kan det även bli under det svenska EU-ordförandeskapet i vår.

Nederländerna och Österrike har drivit fram ett extrainsatt toppmöte i februari, som ska ägnas åt migrationsfrågor.

De upplever nu migrationsvågor som är snubblande nära det vi såg 2015. För dem är det här ett akut problem och de kräver nu att Europa agerar, säger statsminister Ulf Kristersson (M) när han återrapporterar från det senaste EU-toppmötet i riksdagen.

Under det svenska ordförandeskapet ska det jobbas vidare med en rad lagförslag som lägger grunden för ett nytt migrationssystem i EU. Men även akuta flyktingfrågor kan komma att behöva lösas under våren.

2. Klimatet

Det stora klimatpaketet Fit for 55 såg tidigare ut att bli en av de tyngsta sakerna att baxa igenom för svensk del. Paketet innehåller en mängd åtgärder för att EU ska nå målet om 55 procent lägre utsläpp till 2030. Men de senaste veckorna har fråga efter fråga lösts ut, nu senast framtida regler för handeln med utsläppsrätter (ETS).

Kvar att enas om finns framför allt sådant som rör energi och transporter, exempelvis energieffektivisering, energibeskattning, användandet av förnybara energikällor och nya regler för flygbränslen.

3. Skogen

På klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) bord ligger en knivig fråga om att restaurera naturområden. Sverige har en rad kritiska synpunkter och oroar sig för vad åtgärderna för att återställa skogar och mark kan få för konsekvenser för allt mellan skogsbruk och gruvdrift till parkplanering och militära övningsfält.

Men som minister i ordförandelandet måste Pourmokhtari tona ned det svenska och balansera mellan många viljor för att nå en kompromiss.

4. Oron för amerikansk fördel

På det senaste toppmötet i december ägnade EU-ledarna timmar åt att diskutera EU:s försämrade konkurrenskraft och USA:s stora stödpaket för att mildra inflationens konsekvenser (IRA). Det innehåller stora satsningar på grön omställning, som visserligen välkomnas av EU-länderna, men de oroar sig samtidigt mer och mer för att subventionerna ska ge amerikanska företag konkurrensfördelar – och lämna europeiska företag i bakvattnet.

Som vanligt har medlemsstaterna olika syn på hur konkurrensproblem ska lösas. En del ropar på statsstöd och drar i protektionistisk riktning, andra mer frihandelsinriktade länder som Sverige är mer tveksamma till sådana lösningar.

I januari ska EU-kommissionen presentera en analys av hur man ska gå vidare. Och i sommar har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggat för att en egen europeisk investeringsfond ska lanseras för att möta konkurrensen. Men då lämnar Sverige över ordförandeklubban till Spanien.

5. Kriget

Sannolikt blir det kriget i Ukraina som kommer att prägla det svenska EU-ordförandeskapet mest.

EU-länderna kan komma att behöva enas om nya stödpaket till Ukraina och om nya sanktioner mot Ryssland.

Hittills har EU-länderna lyckats hålla ihop, även om det för varje nytt sanktionspaket mot Ryssland gnisslar allt mer i relationen.

Kriget mot Ukraina har lett till att energifrågorna blivit akuta i EU. Länderna är olika känsliga för att strypa den ryska oljan och gasen och de har också olika ekonomisk kapacitet att kompensera hushåll och företag för skyhöga energipriser.

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) kan få det svettigt när hon ska få EU-länderna att enas i olika energifrågor i vår.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.