A-
A+

Det vet vi om de vanligaste virusvarianterna

Flera av varianterna av coronaviruset Sars-cov-2 oroar. Men kunskapsläget är fortfarande mycket osäkert. Arkivbild.
Flera av varianterna av coronaviruset Sars-cov-2 oroar. Men kunskapsläget är fortfarande mycket osäkert. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Världshälso­organisa­tio­nen (WHO) har klassat fyra varianter av coronaviruset som särskilt viktiga att hålla ögonen på. Samtliga av dem har även hittats i Sverige – men varför ska vi bry oss extra om just dessa?

Detta är vad vi vet.

Annons

Annons

Coronaviruset utvecklas hela tiden med nya typer av mutationer. Oftast har de ingen effekt alls, men när mutationerna tydligt ändrar virusets egenskaper talar man om en ny virusvariant.

Om de nya egenskaperna innebär att viruset har lättare att ta sig in i kroppens celler, blir extra smittsamt, ger kraftigare symtom eller lyckas undvika de antikroppar som bildats av vaccin eller tidigare sjukdom, klassas de av WHO som "variant of concern" (VOC), eller varianter av särskild betydelse.

Det är svårt att fastslå exakt vilka egenskaper olika virusvarianter har i en befolkning. Kunskapsläget är därför osäkert och förändras hela tiden.

Här är de fyra varianter som WHO har klassat som VOC och som varit i fokus den senaste tiden:

B.1.1.7 – den brittiska varianten

Den brittiska varianten upptäcktes i Storbritannien i höstas. Första fallet i Sverige konstaterades i december i fjol och sedan mitten av februari dominerar den i landet och även i många andra europeiska länder, enligt Folkhälsomyndigheten.

B.1.1.7 består av flera mutationer som är unika för denna variant. En av dem (N501Y) är en mutation som förknippas med ökad smittsamhet. Men ingen av mutationerna tycks påverka effekten av de vaccin som tagits fram.

Det har gått väldigt bra med till exempel den brittiska varianten. Det har vaccinen fungerat mot, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Nyligen publicerades två studier i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, som visar att det saknas koppling mellan den brittiska varianten och ett allvarligare sjukdomsförlopp.

B.1.351 – den sydafrikanska varianten

Den sydafrikanska varianten identifierades i slutet av december i Sydafrika, men har sedan dess även upptäckts i prover tidigare under hösten 2020. Även denna variant har konstaterats i Sverige, men spridningen har varit begränsad både här och i Europa, enligt Folkhälsomyndigheten.

Preliminära resultat pekar på en högre smittsamhet, men inte på svårare symtom. Vissa studier pekar på att denna variant skulle vara något mindre känslig för vaccin, men underlaget anses även här som "icke tillfredsställande".

Här är det kanske lite sämre vaccineffekt, men inte så dåligt som man trodde från början. Det som är bra är att man snabbt kan uppdatera och ändra RNA-sekvensen. Vi har en teknik som gör att vi kan uppdatera vaccinen mycket bättre, säger Tomas Bergström.

P.1 – den brasilianska varianten

Den brasilianska varianten upptäcktes i januari 2021 i Japan, vid ett rutintest av fyra personer som nyss anlänt till Tokyo efter en resa i brasilianska Amazonas.

Även när det gäller den brasilianska virusvarianten P.1 finns farhågor om att den skulle vara mer smittsam. Men än så länge finns inga större studier som visar att varianten skulle leda till allvarligare sjukdom.

Att avgöra om en variant är mer dödlig än någon annan är dock väldigt svårt, menar Tomas Bergström.

Det kan finnas skillnader i just dödlighet, men de är marginella. Det viktigaste är vaccinfrågan – om vi har skydd med vaccinet eller om vi måste uppdatera det. Vaccinet är det som avgör allting, säger han.

Första fallet i Sverige konstaterades i början av 2021, enligt Folkhälsomyndigheten.

B.1.617 – d en indiska varianten

Denna variant identifierades i Indien i slutet av 2020, och var den senaste som klassades som VOC av WHO. Den senaste tiden har den spridit sig kraftigt i Indien, och har upptäckts i drygt 30 andra länder. Ett antal fall av den indiska varianten har konstaterats i Sverige, men än så länge tycks den inte få någon kraftigare spridning.

Studier pekar på att B.1.617 är mer smittsam och det finns misstankar om att den har viss förmåga att klara sig undan antikroppar från vaccinering och tidigare sjukdom. Men i nuläget återstår många frågetecken, och de flesta observationer tyder på att vaccinering i vilket fall som helst ger ett gott skydd mot svåra symtom.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!