A-
A+

Djuren som blir fler – på grund av människan

Råttor letar efter något att äta på Sergels torg i Stockholm en natt i maj. Arkivbild.
Råttor letar efter något att äta på Sergels torg i Stockholm en natt i maj. Arkivbild.
VetenskapTT

Runt en miljon arter på jorden är hotade av utrotning, och i så gott som samtliga fall är människan ansvarig. Men det finns också en ansenlig mängd arter som gynnas av oss människor, och som skulle vara sällsynta utan oss. Förvånande nog kan de vara lika många som de hotade arterna.

Annons

Annons

En tigermygga full med blod från sitt senaste offer. Arkivbild.
En tigermygga full med blod från sitt senaste offer. Arkivbild.
Husmöss har samlats i ett sädesförråd i New South Wales i Australien. Med jämna mellanrum exploderar muspopulationen i delar av Australien. Arkivbild.
Husmöss har samlats i ett sädesförråd i New South Wales i Australien. Med jämna mellanrum exploderar muspopulationen i delar av Australien. Arkivbild.
En flicka matar stadsduvor i Hyderabad, Indien. Stadsduvan är en synnerligen framgångsrik fågelart.
En flicka matar stadsduvor i Hyderabad, Indien. Stadsduvan är en synnerligen framgångsrik fågelart.
Antal djur 2014 jämfört med 1961.
Antal djur 2014 jämfört med 1961.
De som har gynnats av vår verksamhet är nödvändigtvis inte färre än de missgynnade, som man kanske skulle kunna tro, säger Torbjörn Ebenhard, zooekolog och föreståndare för Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.
Det finns ingen lista över de gynnade arterna, men antalet kan vara i samma storleksordning.

En grupp gynnade arter är sådana som vi medvetet eller omedvetet har spritt runt jorden. Hit hör tusentals insektsarter, som när de etablerat sig i nya områden blivit kostsamma skadedjur.

Tigermyggor och Invasionsmyror

Ett exempel är den beryktade vinlusen (Daktulosphaira vitifoliae) från Nordamerika som har orsakat svårartade skador på vinrankor i Europa. En annan art är smaragdpraktbaggen (Agrilus planipennis) från Östasien som angriper och dödar askar och som haft en förödande inverkan på skogsekosystemen i Nordamerika. Ett tredje exempel är majsflyet (Spodoptera frugiperda), en svår skadegörare på majsodlingar som har överförts från Nordamerika till Afrika och Asien.

Till samma kategori hör den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus) som sprider flera farliga virussjukdomar. Från Sydostasien har den spridits till alla varma länder på jorden. Hit hör också invasionsmyran (Linepithema humile), ursprungligen från Paranáflodens bäcken i södra Sydamerika, men numera spridd över stora delar av världen, bland annat länderna runt Medelhavet där den bildar gigantiska kolonier som tar över ekosystemen fullständigt.

Förutom insekterna finns många exempel på däggdjur som vi har överfört till andra världsdelar, exempelvis rödräven och vildkaninen som utvecklats till formidabla skadedjur i Australien.

En annan kategori är arter som vi inte har spritt vidare från deras ursprungliga hemländer, men som ändå har blivit betydligt talrikare än vad de var från början, exempelvis arter som trivs fint i jordbruksmarker, eller skogsplanteringar.

Annons

Annons

Råttor och möss

Fast vi tänker förstås inte så mycket på oansenliga insekter när vi pratar om biologisk mångfald. Vi tänker mest på glamorösa stora däggdjur som elefanter, noshörningar, tigrar, isbjörnar och människoapor.

Det är i den gruppen, stora däggdjur och stora fåglar, vi hittar långt fler hotade än gynnade arter, säger Torbjörn Ebenhard.

De små däggdjuren är inte i lika hög grad hotade, även om det finns många undantag, exempelvis bland smågnagarna i Australien. Mest gynnade av människan är möjligen råttdjuren från södra och östra Asien. Flera av arterna har blivit de mest framgångsrika vilda däggdjuren på jorden, på grund av sin förmåga att dra fördel av människan. Bruna råttan (Rattus norvegicus) kommer ursprungligen från nordöstra Kina, svarta råttan (Rattus rattus) och husmusen (Mus musculus) från Indien, men är nu talrika nästan överallt, framför allt i urbana miljöer.

De är väldigt anpassningsbara och tåliga arter, säger Ebenhard.

Hur många de är är dock omtvistat. Vissa beräkningar har gjort gällande att det finns en råtta per människa på jorden, men ingen vet med säkerhet. En färsk brittisk studie antyder att de kanske är något färre i vår del av världen. Enligt studien finns det drygt tio miljoner bruna råttor i Storbritannien, att jämföra med drygt 60 miljoner människor. Sex människor per råtta med andra ord.

Kossor och grisar

Bland fåglarna hittar vi också några arter som blivit fenomenalt talrika tack vare sin förmåga att dra nytta av människan. Enligt beräkningar finns det exempelvis 400 miljoner stadsduvor på jorden.

Gråsparven är ett annat välkänt exempel. Även staren hör nog hit med tanke på hur talrik den har blivit sedan den inplanterades i Nordamerika, säger Ebenhard.

När man talar om framgångsrika arter står det dock klart att det inte är vilda djur som återfinns på den översta prispallen. Inga har som våra husdjur lyckats sprida sina gener över jorden. År 2014 fanns det 1,5 miljarder kor, 1 miljard grisar och 1,2 miljarder får på jorden, långt fler än än några vilda hovdjur. Tillsammans med alla getter, hästar och åsnor är deras samlade vikt 100 miljoner ton, räknat i kolatomer. Deras samlade biomassa utgör 60 procent av den samlade biomassan från alla däggdjur på jorden, enligt en studie i Proceedings of the National Academy of Sciences. Vi människor svarar för ytterligare 36 procent.

De vilda däggdjuren, alla arters biomassa sammanräknad, svarar tillsammans för bara 4 procent. Det säger allt om vår dominans på jorden. Vi har skapat en värld där det finns plats för oss själva, våra husdjur och ett antal insekter, gnagare och andra smådjur som kan leva på smulor från vårt middagsbord. Övriga arter göre sig ej besvär.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.