A-
A+

Dna och blodspår räckte inte – kan bli HD-fall

Polisens tekniker på plats vid busshållplatsen i Valsta i Märsta, där en man sköts till döds i oktober förra året. Arkivbild.
Polisens tekniker på plats vid busshållplatsen i Valsta i Märsta, där en man sköts till döds i oktober förra året. Arkivbild.
BrottTT

Han hade en likadan jacka som mördaren, och på den fanns både hans eget dna och offrets blod.

Trots det friades han från dödsskjutningen i Märsta. Nu vill riksåklagaren att Högsta domstolen granskar vilka krav som kan ställas på bevisning.

Annons

Annons

Mordet ägde rum i Märsta för ganska precis ett år sedan. En person, klädd i en grön jacka, kom körande mot en busshållplats på elsparkcykel och avlossade flera skott mot en man. Flera personer blev vittnen till händelsen men ingen av dem såg ansiktet på gärningsmannen.

Flera månader senare greps en man misstänkt för mordet och i hans bostad hittade polisen den gröna jackan. På den fanns både den misstänktes dna och blodspår från offret, liksom tändsatspartiklar från den typ av ammunition som använts vid mordet. Dessutom fanns mannens dna på en del av de tomhylsor som hittades vid brottsplatsen. Mannen själv har nekat till brott.

Fälldes och friades

I tingsrätten fälldes mannen, då rätten ansåg att bevisningen mot honom var övertygande. Hovrätten resonerade annorlunda: en alternativ gärningsman kunde inte uteslutas och därför friades 23-åringen i en uppmärksammad dom.

Nu överklagar riksåklagaren (RÅ) hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkar på att mannen ska dömas till livstids fängelse för mordet, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. RÅ vill att domstolen prövar "vilka krav som kan ställas på indiciebevisning för att den ska räcka för en fällande dom".

Vanligtvis tas inte bevisfrågor upp i Högsta domstolen, men RÅ tycker att det nu är läge då detta mål rör sig om "en typsituation" på det viset att det handlar om en skjutning i kriminell miljö där åtalet bygger på bland annat tekniska spår då inget vittne kunnat peka ut gärningsmannen.

Annons

Annons

Hastiga brott

Den här typen av brott utförs ofta hastigt och av maskerade gärningsmän vilket gör det svårt för vittnen eller offer att kunna hjälpa till att identifiera personen, enligt riksåklagare Petra Lundh. Och även om de kan det så är det vanligt att de inte vill medverka i utredningarna.

"Av det skälet är det särskilt viktigt att domstolarna får vägledning kring hur bevisning ska värderas. Min uppfattning är varje bevis först ska värderas för sig och att man därefter ska göra en sammanvägd bedömning av all bevisning. Så verkar inte hovrätten ha gjort i det här fallet", kommenterar Petra Lundh sin överklagan.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.