A-
A+

Dom om polismord kan visa väg i straffdebatt

Den misstänkte 17-åringen och hans försvarsadvokat under rättegången i Göteborg i förra veckan. Illustration: Johan Hallnäs.
Den misstänkte 17-åringen och hans försvarsadvokat under rättegången i Göteborg i förra veckan. Illustration: Johan Hallnäs.
BrottTT

Minst tio års fängelse. Det är åklagarens begäran för den 17-åring som åtalats för mordet på en polisman.

Idag ger tingsrätten sin dom. Den blir en fingervisning om domstolarnas inställning till hårdare straff för unga brottslingar, anser kriminologen Mikael Rying.

Annons

Annons

Att unga våldsbrottslingar oftare ska få långa, eller ganska långa, fängelsestraff är ett krav som framförts från många håll.

För ett år sedan dömdes en annan tonåring till nio års fängelse för ett mord han begick som 17-åring. Brottet skedde, liksom polismordet, i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg.

Med detta i åtanke blir dagens dom mot den misstänkte polismördaren väldigt intressant. Det tycker Mikael Rying, kriminolog på polisens nationella operativa avdelning (Noa), som i många år särskilt studerat dödligt våld.

Om han också döms till fängelse, då har domstolarna på något vis börjat ta till sig de här tankarna om hårdare straff, säger Rying.

Ungdomsvård normalt

Det normala är att personer under 18 år som mest döms till fyra års sluten ungdomsvård. I den tidigare Göteborgsdomen angavs, som ett av skälen för nio års fängelse, att den skyldige pojken agerat för att höja sin status i kriminella kretsar.

Om även den nu åtalade 17-åringen bedöms som skyldig till mord, kan ett liknande resonemang bli aktuellt. Enligt kammaråklagare Linda Wiking har pojken koppling till ett kriminellt nätverk i Biskopsgården, och var ute efter att skjuta personer i ett annat gäng.

Polismannen Andreas Danman kan ha beskjutits av misstag, när han kom åkande sent på kvällen med en civil polismoped – i uniform, men utan lysande varselväst.

Som kriminolog har Mikael Rying förståelse för att lagens skrivningar och praxis kan ändras.

Brottsbalken är egentligen inte gjord för den typen av brottslighet som växt fram nu, framförallt under de senaste tio åren.
Att man går runt i ganska stor omfattning och skjuter ihjäl folk på gator och torg, det fanns inte 1965 när Brottsbalken trädde i kraft, säger Rying.

Men snabba, drastiska förändringar är problematiska.

Det ska finnas en förutsägbarhet. Begår man ett brott, så ska man förstå ungefär vad som kan hända. Det är en del av rättssäkerheten, framhåller Mikael Rying.

Just nu är en förändring tydligt på gång.

Vi vet att vi är på väg mot att det kommer att bli lättare att döma ungdomar till fängelse, eftersom det är en uttalad politisk vilja.

Annons

Annons

För kort för hjälp?

Fyra års sluten ungdomsvård kan ses som ett alltför kort straff.

Ger påföljden möjlighet för samhället att hjälpa den här personen bort från kriminalitet? Eller är det för kort tid? Det är frågor man kan ställa, säger Mikael Rying.

Den nu åtalade 17-åringen nekar till de brott han anklagas för. Pojken uppger att han var med bekanta i en helt annan del av Göteborg när polismannen sköts till döds. Han har dock inte velat, eller kunnat, lämna efternamn eller andra uppgifter för att identifiera dessa personer.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.