A-
A+

Dyr nota för hjärt-kärlsjukdom

Samhällskostnaderna för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och plötsligt hjärtstopp är höga. Nyckeln är att identifiera riskgrupper innan individen insjuknar akut. Pressbild.
Samhällskostnaderna för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och plötsligt hjärtstopp är höga. Nyckeln är att identifiera riskgrupper innan individen insjuknar akut. Pressbild.
VårdTT

Över två miljoner svenskar lever i dag med hjärt-kärlsjukdom.

Det kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar.

Annons

Annons

Jan Nilsson är ordförande för Hjärt-lungfondens forskningsråd. Pressbild.
Jan Nilsson är ordförande för Hjärt-lungfondens forskningsråd. Pressbild.

Samhällskostnaderna för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och plötsligt hjärtstopp uppgår under ett år till hela 60,2 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-lungfonden.

Syftet med rapporten är dels att få ett begrepp om samhällets kostnader för den här ganska stora sjukdomsgruppen, men det är också viktigt att koppla kostnaderna till förändringar i behandlingar och till livsstilsförändringar så att vi vet hur vi bäst kan ta hand om de här patienterna på ett samhällseffektivt sätt. Det är stora summor det rör sig om, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-lungfondens forskningsråd.

I kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom i Sverige under 2019, som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har beräknat på uppdrag av Hjärt-lungfonden, ingår sjukvårdskostnader, sjukskrivningar samt kostnader som uppstår när anhöriga går ner i arbetstid för att ta hand om den insjuknade.

Vi lever längre

Samma beräkningar för år 2009 gav siffran 59,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med cirka 1,5 procent under en tioårsperiod. Samtidigt har antalet invånare som lever med hjärt-kärlsjukdom ökat med nära 12 procent de senaste fem åren.

Anledningen till att antalet har ökat är att vi lever längre. Hög ålder har en stark koppling till hjärt-kärlsjukdom. Vi har också blivit mycket bättre på att behandla det akuta insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke. På 1980-talet var medellivslängden efter en hjärtinfarkt ett år, 2010 var den 15 år, säger Jan Nilsson.

Kostnaderna har alltså inte ökat i samma takt som antalet hjärt-kärlsjuka, vilket enligt Jan Nilsson bland annat beror på att det akuta omhändertagandet har blivit mycket bättre.

Skadorna vid hjärtsvikt och stroke blir mindre och vi har blivit mer uppmärksamma på att hitta riskfaktorer som förmaksflimmer och högt blodtryck. Vården har också flyttats från sjukhusen till öppenvården och hemmiljö, vilket är mer kostnadseffektivt, säger han.

Annons

Annons

Dysfunktionell äldrevård

Enligt Jan Nilsson är nyckeln att hitta personer i riskgrupper innan individen insjuknar akut – både för att spara pengar och livskvalitet. Även i hur vi vårdar våra äldre finns det stora pengar att spara, vilket inte minst blivit tydligt under pandemin.

Äldrevården är dysfunktionell på flera sätt. Problematiken är att där personer med kronisk hjärt-kärlsjukdom finns är den medicinska kompetensen svag. Äldrevården ligger hos kommunerna och när en person på ett äldreboende som är i 85–90-årsåldern blir akut dålig är det enda alternativ som finns att åka in till akuten. Det är både ett dåligt omhändertagande och väldigt dyrt.

I förlängningen ger det här överbeläggningar, enligt Jan Nilsson, eftersom det är svårt att få hem de här patienterna till äldrevården igen.

Eftersom den medicinska kompetensen är så låg är man av naturliga skäl orolig för att få tillbaka patienter som är svårt sjuka. Det här är något som vi tycker är väldigt viktigt att man ser över inför framtiden, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!