A-
A+

Ekonomisk kris väcker turkiskt agg mot syrier

Migrant passerar bild på moderna Turkiets grundare Kemal Atatürk i Edirneregionen, nära Grekland. Arkivbild.
Migrant passerar bild på moderna Turkiets grundare Kemal Atatürk i Edirneregionen, nära Grekland. Arkivbild.
TurkietTT

I det flyktingtäta Turkiet har en hätsk debatt om migration blossat upp, med ökad fientlighet gentemot främst syrier.

Inför valet nästa år har en bred opposition enats i flyktingfrågan med en allt mer populistisk retorik.

Turkiet meddelar att en invasion förbereds i Syrien, oavsett vad USA säger.

Annons

Annons

'Inte en enda asylsökare ska stanna i Turkiet, står det på en affisch för nybildade nationalistpartiet Zafer i Ankara. Arkivbild.
"Inte en enda asylsökare ska stanna i Turkiet, står det på en affisch för nybildade nationalistpartiet Zafer i Ankara. Arkivbild.

Som så många gånger förr växer invandringsfientligheten samtidigt som det pågår en ekonomisk kris. I Turkiet är inflationen massiv och människor har svårt att sätta mat på bordet.

Då skyller man lätt på invandrarna och anklagar dem för att ta alla jobb, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Flera attacker, stundtals våldsamma, har de senaste månaderna riktats mot syriska hem och arbetsplatser.

Flera partier, främst ur oppositionen till president Recep Tayyip Erdogans parti AKP, har trappat upp sin kritik mot invandringen inför det allmänna val som enligt lag ska hållas före juni 2023.

Enligt opinionsmätningar har flera kandidater seglat förbi Erdogan i popularitet. Ett nytt nationalistiskt parti har också bildats, och redan skapat rubriker med sin invandringsfientliga politik.

Ovant mottagarland

I Turkiet bor cirka 3,6 miljoner personer från Syrien, de flesta kom med flyktingströmmarna 2014 och 2015. Ytterligare hundratusentals personer från länder som Afghanistan och Irak har också migrerat dit.

Det är relativt nytt för Turkiet, som tidigare varit mer av ett avsändarland och inte mottagarland när det gäller migration. Nya strukturer, lagar och institutioner har behövt tas fram och man har fått stora problem med integrationen, säger Paul Levin.

När flyktingar från Syrien började komma lovade Erdogan att skydda dem som flydde, och fick till en början stöd för sin välkomnande politik, särskilt bland den konservativa väljarbasen. Men missnöjet gentemot syrierna växte i takt med att kriget i Syrien drog ut på tiden. AKP försöker lösa det som nu kommit att bli ett politiskt problem med olika initiativ som ska främja frivillig återvandring.

Men det kräver att det finns en viss trygghet och framtid i Syrien. I dagsläget ser det tveksamt ut, säger Levin.

Annons

Annons

Ny invasion?

Erdogan har tidigare hotat med att inleda en ny invasion av Syrien, med syfte att skapa en "säker zon" längs gränsen som sträcker sig tre mil in på syriskt territorium, något som bland annat skulle kunna underlätta återvandringen.

Hoten förstärktes på söndagen om en turkisk militär offensiv. President Erdogan sade på en presskonferens med utvalda journalister att en invasion inte är avhängig "tillåtelse" från Washington DC.

Man kan inte bekämpa terrorism medan man väntar på tillstånd från någon, sade Erdogan vid hemkomsten från ett besök i Azerbajdzjan, en kommentar som publicerades på söndagen.
Vad gör vi om USA inte bidrar i kampen mot terror? Då gör vi det på egen hand.

Tidigare uppgifter från Erdogan har gjort gällande att en insats inleds när Turkiets underrättelse- och säkerhetsstyrkor är klara med sina förberedelser.

Turkiet har genomfört tre omfattande militära offensiver i främst norra Syrien sedan 2016 för att bekämpa den av många länder terrorstämplade kurdiska PKK och terrorrörelsen IS, skriver nyhetsbyrån AFP.

Bricka i förhandlingar

Kritiken mot invandringen drivs på av en oppositionell koalition som samlar både extremhögern och yttervänstern i samma allians, med det socialdemokratiska partiet i mitten.

Det här är en tacksam fråga för dem att driva. Till och med Socialdemokraterna har med en ganska populistisk retorik använt flyktingfrågan i sina kampanjer, säger Levin.

Flyktingarna i Turkiet har även använts som spelpjäs i ett större spel. 2016 förhandlade regeringspartiet AKP fram en flyktingöverenskommelse med EU, som gick ut på att Turkiet i utbyte mot finansiellt stöd skulle ta hand om de flyktingar som EU inte ville ta emot.

Enorma summor pengar bytte händer och Turkiet har sedan dess kunnat använda flyktingfrågan i andra förhandlingar med EU, men notan för mottagandet beräknas ändå ha blivit hundratals miljarder kronor mer än vad Turkiet tagit emot i stöd.

I slutändan blir det de syriska flyktingarna som hamnar i kläm. Vi får hoppas att det inte blir fler våldsamheter riktade mot dem, säger Paul Levin.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.