En fredspristagare i krigets hägn

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris 2019. Arkivbild.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris 2019. Arkivbild.
EtiopienTT

Krig är sinnebilden av helvetet, konstaterade Etiopiens primärminister när han tog emot Nobels fredspris i Oslo 2019.

Nu är Abiy Ahmed involverad i ett blodigt krig i delstaten Tigray. Vem är han egentligen, och vad var det som hände?

Annons

Annons

Ett stort antal flyktingar från Tigray i Etiopien har tagit sig till grannlandet Sudan.
Ett stort antal flyktingar från Tigray i Etiopien har tagit sig till grannlandet Sudan.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed framträder i tv efter en misslyckad kupp i regionen Amharai juni 2019.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed framträder i tv efter en misslyckad kupp i regionen Amharai juni 2019.
Premiärministern har använt Nobelpriset som ett parasoll för att undgå och stöta bort kritik, säger freds- och konfliktprofessorn Kjetil Tronvoll, som tycker sig se att fredspristagaren nu skiftar ut det tidigare auktoritära styret mot ännu en repressiv regim där framförallt folkgruppen tigreaner förföljs.

När den mer eller mindre okände Abiy Ahmed tillträdde 2018 skedde det till förvåning i stora delar av världen. Hans bakgrund i folkgruppen oromo tycktes bana väg för en mer inkluderande politik i ett land där tigreaner historiskt haft stort maktinflytande.

Abiy kom med löften om "verklig demokrati", främjandet av kvinnor i samhället och omfattande insatser för miljön. Kort efter tillträdet inleddes också reformer som tidigare hade setts som otänkbara i den auktoritära staten. Undantagstillstånd lyftes, tusentals politiska fångar frigavs och en fredsdeklaration antogs tillsammans med ärkefienden Eritrea. Ekonomin tog ett språng.

Den utåt sett blyge premiärministern började betraktas som ett starkt demokratiskt hopp för Etiopien. Och hans konkreta handlingar efter tillträdet banade väg för den prestigefulla Nobelutmärkelsen året därpå.

"Sjunde kejsare"

Men premiärministern odlade samtidigt en personkult kring sig själv, vävd av kristen retorik. Hans främsta rådgivare är religiösa företrädare, skriver nyhetsbyrån Reuters. Anhängare har liknat ledaren vid en frälsare och kallat honom "Guds son".

Han är väldigt messiansk när han pratar. Abiy talar om sig själv som "den sjunde kejsaren", som har en profetia om ett återuppståndet och stärkt Etiopien, säger Kjetil Tronvoll.

Inte långt efter prisceremonin i Oslo fängslades åter oppositionella i Etiopien medan glödande motsättningar i det etniskt mångfacetterade landet blossade upp. Enligt Tronvoll förlorade premiärministern en stor del av stödet "på marken", främst i den egna Oromoregionen, då han började föra en retorik kring panetiopisk identitet.

Abiy Ahmed började möta öppet motstånd på flera håll.

För att bekämpa det blev han mer och mer hårdhänt och började använda fler repressiva mekanismer. Han hyrde in de gamla kadrer som sparkats ur det styrande partiet, och de fick tillbaka sina positioner, säger Tronvoll och tillägger:
Lärdomen sedan 1930-talet är att de allra flesta regimskiften från ett auktoritärt styre inte går till demokrati utan till ett nytt auktoritärt system. Det är det som sker i Etiopien.

Enligt den officiella historieskrivningen kring Abiy – vars mor är kristen och far muslim – kommer han från mycket enkla förhållanden. Premiärministern har i en radiointervju sagt han var 12–13 år första gången han såg asfalterade vägar och upplevde elektricitet, skriver nyhetsbyrån AFP.

Annons

Annons

Militär karriär

Abiy Ahmed blev sambandsoperatör inom militären och lyckades trots sin bakgrund stiga i graderna till överstelöjtnant. Därefter gjorde han snabbt karriär inom maktstrukturen i den styrande koalitionen EPRDF.

Som premiärminister har Abiy fjärmat sig från den federalistiska linje baserad på etnisk tillhörighet landet tidigare präglats av för att i stället driva en centralistisk politik, något som bedömts ha bidragit till den djupa klyftan mellan centralregeringen och Tigray.

I december 2019, kort efter fredsprisceremonin i Oslo, omformades den styrande partialliansen EPRDF till ett enda parti, Etiopiska välståndspartiet (EPP), med Abiy Ahmed som ordförande. Det ledde till splittring och en maktkamp, där den tigreanska maktspelaren, partiet Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), lämnade samarbetet.

När Abiy fick fredspriset ingöt det mod i honom att ta beslutet: "Jag har det internationella stöd som behövs att göra det jag vill". Det var då kriget egentligen startade, då TPLF bröts ut ur regeringen, resonerar Tronvoll.

Sköt upp val

Då premiärministern med hänvisning till viruspandemin beslutade att skjuta upp valen till parlamentet och de regionala församlingarna, som skulle ha hållits i mars, valde Tigray i trots mot centralregeringen att ändå hålla sitt regionalval.

Spänningarna ökade med anklagelser från båda håll om att den andra sidan planerade militära angrepp. Den väpnade konflikten bröt ut knappt två månader senare, och båda sidor ger den andra skulden för att gnistan tändes.

Krig är sinnebilden av helvetet för alla inblandade. Jag vet det, eftersom jag har varit där och återvänt, sade Abiy Ahmed i sitt tal när han tog emot fredspriset i Oslo.

Kjetil Tronvoll anser att fredspristagaren talar på ett sätt och agerar på ett annat.

Den etiopiska armén gick i ett tidigt skede av konflikten ut och konstaterade att landet "trätt in i ett oväntat krig". Därefter inleddes flygbombningarna i Tigray.

I det förfärliga krig som nu utövas, med humanitära konsekvenser av bibliska proportioner, för att bruka ett ord som Abiy själv använder, så har han hittills avböjt alla försök till dialog och förhandlingar.

Det kommer nu rapporter om gripanden och andra repressiva åtgärder riktade mot tigreaner runt om i Etiopien, enligt Tronvoll.

Det pågår en etnisk profilering i Etiopien. Tigreaner får sparken från jobbet, de registreras, de anhålls, de får inte lämna landet.

Massaker i Mai-Kadra

Samtidigt har människorättsorganisationen Amnesty International rapporterat om en massaker mot civila i staden Mai-Kadra i Tigray, där TPLF-lojala styrkor av vittnen pekats ut som skyldiga.

Tronvoll varnar för att utvecklingen i landet kan få katastrofala konsekvenser om folkgrupper ställs mot varandra som ett resultat av konflikten mellan centralregeringen och Tigray.

Jag använder inte ordet folkmord – ännu. Man ska vara väldigt försiktig med det ordet, men andra har använt det. Och det finns ett bekymmer för en sådan utveckling, säger han.

En talesperson för premiärministern försvarade nyligen ledarens agerande i ett videouttalande. Budskapet var att Abiy Ahmed inte har förändrats sedan tillträdet: Han är endast ute efter fred – och han förtjänar därför "ytterligare ett Nobels fredspris".

För att han fortsätter att rädda sitt land, säger talespersonen enligt AFP.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons