A-
A+

En månad sedan Estoniadyken – så går arbetet

Undersökningar av Estonias vrak i juli.
Undersökningar av Estonias vrak i juli.
OlyckorTT

Arbetet med Estoniautredningen går långsamt framåt. Experter vid Stockholms universitet har nu en "mosaik av data" att bearbeta och sammanställa. Först därefter kan Statens haverikommission ta ställning till nästa steg i utredningen.

Annons

Annons

Efter en vecka till sjöss återvände i mitten av juli svenska och estniska undersökningsfartyg från Estonias vrakplats med stora mängder data. De forskare vid Stockholms universitet som ansvarar för undersökningarna är nu mitt uppe i ett digert arbete.

Vi fick extremt bra data, så det var bara att sätta sig ned och arbeta med det. Nu gör vi en sammanställning av all data som samlades in och sätter samman det till en rapport, säger arbetsledaren Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

Arbetet är tidskrävande. Enligt Martin Jakobsson beräknas bearbetningen av havsbottendata ta runt tre månader, vilket betyder att arbetet väntas vara klart i slutet av oktober. Även sonarmätningar av själva fartyget ingår i datan.

Utifrån rapporten tar haverikommissionen sedan ställning till vad som händer härnäst. Från vårt håll kommer vi inte att spekulera kring vad som hänt med fartyget – det är en mosaik av data som får tala sitt eget språk. Med det här materialet har jag fattat att det är väldigt farligt att säga något som inte är väl underbyggt, säger Jakobsson.

Informerat anhöriga

Sedan vrakdykningarna i juli har Statens haverikommission haft informationsmöten med överlevande och anhöriga till Estoniakatastrofens offer, berättar myndighetens utredare Jörgen Zachau.

Vi uppdaterade dem kring hur arbetet till havs gick till, vilken teknik vi använde och visade exempelbilder som redan hade analyserats, säger han.

Enligt Zachau kommer kommissionen att invänta SU-rapporten innan man tar beslut om nästa fas i utredningsarbetet.

Men vi vet varåt det lutar i vissa avseenden, till exempel kring det faktum att bogrampen in till färjans bildäck lossnat, och vet ungefär vad vi kan och bör göra.

Ett exempel på det är den undersökning med hjälp av fotogrammetri, en metod där tusentals bilder av vraket sätts samman till en 3D-modell av skrovet, som planeras till 2022. Det projektet är just nu i upphandlingsfasen, berättar Jörgen Zachau.

Vi hoppas kunna genomföra det under tidig vår, då siktförhållanden ska vara bäst. Om det fungerar optimalt så kommer vi på det viset också kunna undersöka rampen och de hål som hittats.

Annons

Annons

Vill få tydlig bild av botten

Hålen i Estonias styrbordssida, som för första gången visades upp för allmänheten i en tv-dokumentär under hösten 2020, skapade en storm av nya spekulationer kring den katastrofala förlisningen 1994. Frågan som Statens haverikommission framför allt vill få svar på är huruvida skadorna uppkom innan fartyget förliste eller när det slog i botten.

Det är huvudpoängen med undersökningarna – att undersöka om hålen är en konsekvens av olyckan eller om de låg bakom den. Det är det vi är mest nyfikna på. Om det visar sig att de uppstod innan nedslaget – eller om man upptäcker fler hål – så blir frågan en annan, säger Jörgen Zachau.

I samband med undersökningarna i juli bekräftades att det finns sten och fast botten i närheten av fartyget, i stället för enbart lera och lös sand som tidigare har varit huvudtesen. Zachau hoppas att den kommande datarapporten ger en tydlig bild av hur botten under och omkring vraket faktiskt ser ut.

När man undersöker botten får man per automatik även viss information om skrovet, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!