EU förbereder nya sanktioner mot Belarus

Demonstranter i Minsk på onsdagen.
Demonstranter i Minsk på onsdagen.
BelarusTT-AFP-Reuters

EU erkänner inte Aleksandr Lukasjenkos seger i Belarus omstridda presidentval den 9 augusti och förbereder sanktioner. Det står klart efter ett extrainsatt digitalt toppmöte om situationen.

Annons

Annons

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Den belarusiska oppositionspolitikern Svetlana Tichanovskaja i ett videouttalande i söndags.
Den belarusiska oppositionspolitikern Svetlana Tichanovskaja i ett videouttalande i söndags.
EU kommer inom kort att införa sanktioner mot en ansenlig mängd individer som ligger bakom våldet, repressionen och valfusket, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel efter unionens extrainkallade toppmöte.

I Berlin underströk Tysklands Angela Merkel unionens linje.

För oss finns det inget tvivel om att massivt fusk förekom under valet, säger förbundskanslern.

Löfven: Stor enighet

Enligt Stefan Löfven rådde stor enighet bland EU-ledarna.

"Jag och mina EU-kollegor fördömer den belarusiska regimens agerande efter presidentvalet 9 augusti", säger statsministern i ett uttalande efter mötet, och fortsätter:

"Valet var inte fritt och inte rättvist och EU fördömer valfusket, hoten, våldet och de olagliga arresteringarna av fredliga demonstranter som den belarusiska regeringen och dess myndigheter är ansvariga för."

Annons

Annons

Frysta tillgångar

De sanktioner som förbereds väntas innebära frysta tillgångar och inreseförbud i EU.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelar dessutom att 53 miljoner euro öronmärkta för Belarus dirigeras bort från regeringsprojekt för att i stället gå till civilsamhället samt arbetet mot covid-19 i landet.

EU har sedan länge ett vapenembargo, ett förbud mot export av varor som kan användas för intern repression samt sanktioner mot fyra personer i Belarus. Dessa anses vara inblandade i de ouppklarade försvinnandena av två oppositionspolitiker 1999 och 2000.

"Påverkan på säkerheten"

Inför EU-mötet sade Löfven att situationen i Belarus har direkt inverkan på säkerheten "i vårt eget närområde".

De kontakter som förekommit mellan Minsk och Moskva och hur Moskva väljer att agera kan bli avgörande framöver, sade Löfven.

Den hårt pressade Lukasjenko har flera gånger varit i kontakt med Rysslands president Vladimir Putin, som med hänvisning till en ömsesidig försvarspakt sagt sig vara beredd att stödja den belarusiska regimen. Efter EU-mötet säger dock rådsordföranden Charles Michel att Kreml via uttalanden har meddelat att Ryssland inte kommer att intervenera militärt i Belarus.

Flera europeiska ledare, däribland Michel själv, Merkel samt Frankrikes president Emmanuel Macron har under de senaste dagarna varit i kontakt med Putin. Fokus i samtalen har legat på behovet av dialog och ett slut på våldsamheterna i Belarus.

Minska beroendet

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki lyfter efter EU-mötet fram Belarus beroende av det mäktiga grannlandet i öst.

Ekonomiskt är Belarus väldigt beroende av Ryssland. Vad jag menar är att vi borde hitta sätt att minska detta beroende.

Bara någon timme efter EU:s besked meddelar Kreml att Rysslands premiärminister Michail Misjustin och hans belarusiske motpart Roman Golovtjenko enats om att samarbetet länderna emellan ska fördjupas.

"De diskuterade konkreta utmaningar relaterade till utvidgningen av rysk-belarusisk samverkan om handel och ekonomi och fördjupat samarbete inom energi, industri och andra sektorer", skriver den ryska regeringen i ett uttalande.

Uppmaning till EU

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja hade inför toppmötet uppmanat EU att inte erkänna det ifrågasatta presidentvalet i landet.

Lukasjenko har förlorat all legitimitet i vårt lands och i omvärldens ögon, säger Tichanovskaja i ett videouttalande från exilen i Litauen.

Hon har lovat att organisera nya, fria och rättvisa val om Lukasjenko avgår.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons