EU: Religion är inte ett hot

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson träffar journalister i Bryssel inför fredagens webbmöte med medlemsländernas inrikes- och justitieministrar.
EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson träffar journalister i Bryssel inför fredagens webbmöte med medlemsländernas inrikes- och justitieministrar.
EUTT:s korrespondent

Religion och migration är inga hot, betonar EU-kommissionen när medlemsländerna diskuterar kampen mot terrorismen. EU-parlamentet uppmanas nu att ställa upp på hårdare tag på internet.

Annons

Annons

Fredagens extrainsatta inrikesministermöte skulle egentligen ha handlat mestadels om svenska kommissionären Ylva Johanssons nya förslag på migrationssidan. Efter de senaste veckornas dåd i Paris, Nice och Wien har dock terrorfrågan återigen blivit huvudämne – dessutom på dagen fem år efter terrorattentaten i Paris den 13 november 2015.

Det var en diskussion som var väldigt enig och väldigt tydlig, att fem år efter de stora terrordåden mot Frankrike så har Europa gjort mycket, men mer måste till, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) på en pressträff efteråt via webben.

Nedtonat om islam

Frankrike och Österrike har manat till fler och gemensamma åtgärder och öppet riktat in sig mot islamistisk extremism.

I medlemsländernas gemensamma uttalande från mötet har tidigare ordval om islam och migration ändå tonats ned rejält.

Religion är inte ett hot. Däremot är terrorister ett hot – och terrorister kan grunda sin förvrängda världsbild både i extrem islamism eller i högerextremism och båda delarna behöver bekämpas, säger Ylva Johansson.

Hon är samtidigt skeptisk till att införa någon form av EU-organiserad utbildning av imamer, som EU:s permanente rådsordförande Charles Michel talat sig varm för.

Jag har lite svårt att se att det skulle vara en EU-kompetens att utbilda religiösa ledare, säger Johansson.

Annons

Annons

Terror på nätet

I fredagens mötesuttalande lovar medlemsländerna att genomföra sådant som redan stötts och blötts i flera år inom EU-maskineriet.

Ett exempel är att snabbt plocka bort terrorpropaganda på internet. Nästa vecka väntar nya kompromissförhandlingar med EU-parlamentet om en uppgörelse.

Medlemsstaterna känner en frustration över att det här inte är löst än. Det finns stora förväntningar på att EU-parlamentet nu kan börja röra på sig, säger Mikael Damberg.

Farhågor har framförts om att åtgärderna även ska drabba legitima åsikter eller journalistik. Men det håller inte Ylva Johansson med om.

Det är väldigt tydligt i det förslag som ligger på bordet att det enbart handlar om tydlig terroristpropaganda. Självklart ska vi försvara yttrandefriheten. Samtidigt får inte det innebära att vi inte kan skydda våra samhällen och våra medborgare mot allvarliga hot. Det handlar om att finna rätt balans.

Stängda gränser?

Ylva Johansson kommer i början av december att lägga fram en ny antiterrorstrategi från EU-kommissionen, bland annat om att stärka polissamarbetet Europol.

Stängda gränser tror hon inte på.

Jag tror inte att vare sig säkerhetshoten eller pandemihoten i dag på något effektivt sätt kan mötas med stängda gränser. Snarare handlar det om att vi måste skydda oss bättre digitalt. Det är där vi kan vara oerhört mycket mer effektiva inom EU, säger Ylva Johansson.

I december är också målet att EU-länderna ska kunna enas om åtminstone huvuddragen i hennes stora migrationspaket. För de svåraste bitarna lär dock diskussionen fortsätta en bra bit in under 2021.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons