A-
A+

Expert: Medelklassens söner dras in i kriget

Ryska soldater i samband med en militär högtidsdag i Moskva i augusti. Z på flaggorna har blivit symbol för den ryska militären.
Ryska soldater i samband med en militär högtidsdag i Moskva i augusti. Z på flaggorna har blivit symbol för den ryska militären.
UkrainaTT

Rysslands president Vladimir Putin beordrar delvis mobilisering. Ett tydligt tecken på att de ryska väpnade styrkorna lider brist på soldater, enligt Rysslandskännaren Gudrun Persson.

Samtidigt dras medelklassen för första gången in i kriget.

Annons

Annons

Mobiliseringen inleds redan under onsdagen och innebär i ett första skede att 300 000 reservister kallas in. Samtidigt utlovas mer pengar till vapenindustrin.

Det här visar det som har sagts ganska länge om de ryska väpnade styrkorna, att det är brist på folk, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Att det stannar vid en delvis mobilisering har enligt Persson att göra med att även fortsättningsvis kunna kalla kriget en militär specialoperation snarare än just ett krig.

En fullständig mobilisering innebär krig. Det är rationellt på något plan i så måtto att han inte vill bränna allt krut på en gång, och därför börjar med det partiella.

Väntat besked

Kollegan Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI), kallar beskedet väntat, men ser det som oklart huruvida Ryssland kommer lyckas mobilisera de hundratusentals reservisterna som aviserat.

Det har man hittills inte varit i närheten av. Det återstår att se hur stort gapet mellan ambitionerna och verkligheten blir.

Oavsett hur många soldater man skrapar ihop kommer det dröja innan de dyker upp i Ukraina, tror han.

Även om lagen är giltig från och med idag så kommer det dröja tills tidigast i början på nästa år innan man ser några nya stridbara förband på marken.

Annons

Annons

Välbekant retorik

Retoriken i Putins tal, som kablades ut under onsdagsmorgonen, gick att känna igen. Han upprepade att konflikten är Kievs fel, att det pågår ett folkmord och att västvärlden försöker "försvaga, splittra och förstöra Ryssland".

Under tisdagen meddelades att de ryska ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson med start på fredag ska hålla så kallade folkomröstningar med syftet att ansluta regionerna till Ryssland.

Martin Kragh ser skenomröstningarna och mobiliseringen som ett tecken på att Ryssland kommer att övergå från att kalla det en specialoperation till att kalla det ett regelrätt krig.

I och med att man formellt kommer anse sig ha inkorporerat de här ockuperade enklaverna i den ryska federationen så kan det också bli enklare för den ryska ledningen att säga att Ukraina nu krigar mot Ryssland, säger han.

Närmare medelklassen

I och med mobiliseringen av 300 000 soldater kommer kriget närmare medelklassen och storstäderna. Att beslutet dröjt har enligt både Kragh och Persson att göra med att det är mycket impopulärt.

Medelklassen har kunnat stödja Putin utan att det kostar något, men nu kommer deras söner och fäder dras in i kriget. Det här kommer att bli politiskt kännbart, säger Martin Kragh.

Hur upptrappningen påverkar den inhemska opinionen beror, tror Gudrun Persson, på krigslyckan.

Jag tror att opinionen än så länge kan klara det här, men det är naturligtvis inte populärt. I förlängningen, och det är den ryska statsledningen mycket medveten om, finns risken att likkistorna börjar komma hem i ännu större mängd än de redan gjort.
Men det man kan säga om Putin och statsledningen är att man är beredda att ta risker. Det har det här året visat väldigt tydligt.

Fly landet

Kort efter Putins tal var i stort sett alla dagens tillgängliga flyg ut ur Ryssland fullbokade. Google-sökningar om hur man lämnar landet ökade kraftigt redan på tisdagen.

Huruvida fler ryssar kommer att fly landet och söka asyl i exempelvis Europa för att slippa ta värvning är svårt att veta i dagsläget. Enligt Migrationsverket har antalet ryska medborgare som sökt asyl i Sverige redan ökat något under året.

"Men det är fortfarande relativt få och många av dessa har uppgett att de har varit bosatta i eller har en relation till någon från Ukraina", skriver Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst i en kommentar till TT.

"Exakt vad den mobilisering som Ryssland nu säger att de ska genomföra kommer att få för konsekvenser sett till antalet ryska medborgare som söker asyl i Sverige är i dag svårt att säga, men myndighetens omvärldsanalytiker följer utvecklingen", skriver han vidare.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.