A-
A+

Expert: Nytt spiongripande "understryker allvaret"

Att ytterligare en person gripits i spionhärvan understryker att det är ett allvarligt fall, enligt professor Wilhelm Agrell.
Att ytterligare en person gripits i spionhärvan understryker att det är ett allvarligt fall, enligt professor Wilhelm Agrell.
UnderrättelsehotTT

Spionhärvan kring Säpo och Must växer. Den person som greps på tisdagen misstänkt för grovt spioneri skulle kunna vara en underrättelseofficer som haft i uppdrag att lämna information vidare till främmande makt, enligt experter.

Annons

Annons

Min spontana tanke var att den person man gripit antingen är en mellanhand eller själva uppdragsgivaren, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på FOI.

Personen misstänks enligt Aftonbladet ha spionerat för främmande makt i tio års tid, bland annat i Stockholm.

Fallet är kopplat till den förundersökning som redan pågår mot en tidigare högt uppsatt chef på en statlig myndighet som sitter häktad misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Wilhelm Agrell, seniorprofessor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, kallar gripandena "anmärkningsvärda".

Framför allt den person som greps först och som arbetat inom Säpo och även inom Must (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst), som är de organisationer som ska ha högst skyddsnivå mot infiltration, säger han.

Det nya gripandet pekar på att utredningen rört sig framåt, anser han.

Man har kommit fram till ytterligare uppgifter om vilka som varit inblandade. Det understryker också allvaret i fallet, säger Wilhelm Agrell.

Främmande makt inblandad

Brottsmisstanken grovt spioneri betyder att Säpo misstänker att information lämnats till främmande makt, betonar Agrell.

En möjlig förklaring är att det rör sig om en mellanhand, och denna mellanhand kan i sin tur vara förmedlare eller uppdragsgivare, som arbetar på främmande makts uppdrag, säger han.

Han påpekar att även den tidigare toppchefen först greps för spioneri, men att brottsmisstanken senare ändrades till grov obehörig befattning.

Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, är inne på samma tankebanor.

I det här fallet säger man att det är i syfte att överlämna information till främmande makt, och det kan ju bero på att personen företräder eller i alla fall är kopplad till främmande makt, säger han.

Många underrättelseofficerare har diplomatstatus som täckmantel. Exempelvis var Säpo i fallet med den 47-årige konsult som nyligen dömdes för att ha spionerat för Rysslands räkning, tvungna att låta hans ryska kontakt gå eftersom han hävdade diplomatisk immunitet.

Men alla underrättelseofficerare är inte garderade på det sättet, framhåller Westerlund.

Det finns även underrättelseofficerare som har andra befattningar och som inte är diplomatiskt skyddade. Det kan vara personer som företräder företag eller näringslivsorganisationer. Under Sovjettiden var det väldigt vanligt att de sovjetiska resebyråerna hade en andel underrättelseofficerare, säger han.

Annons

Annons

"Vanligt under kalla kriget"

Det finns också personer som inte lever och verkar i Sverige utan som bara reser in, också under täckmantel men utan diplomatpass, för olika typer av uppdrag, säger han.

Det var vanligt under kalla kriget och vi får nog utgå från att det fortfarande är det, säger Fredrik Westerlund.

Att flera personer misstänks i en spionhärva är ovanligt, men inte exceptionellt, enligt professor Wilhelm Agrell. Bland annat lade Säpo ner stora resurser på att utreda om Stig Wennerström, dömd 1964 för att ha sålt information till Sovjetunionen, hade några medhjälpare.

Så en person som ägnar sig åt olovlig underrättelseverksamhet eller spioneri kan mycket väl göra det i samarbete med andra personer, antingen för att komma åt information eller som mellanhänder i en kontakt med uppdragsgivaren, säger Agrell.

Hotbilden har förvärrats

Säkerhetspolisen har de senaste åren uttalat att Sverige är ett attraktivt mål för främmande makt. I dag bedriver ett 15-tal stater underrättelseverksamhet mot Sverige och Ryssland, Kina och Iran utgör det största hotet.

Att det är fler fall nu där vi bedriver förundersökningar som går till domstol ser jag är direkt kopplat till att hotbilden har både breddats och fördjupats mot Sverige, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.
Det är fler länder och det är betydligt fler aktiviteter från de här länderna som riktar sig mot Sverige.

Det mesta av Säpos kontraspionage sker dock i det dolda, det vill säga innan en handling blivit ett fullbordat brott.

Där vill vi också vara så lyckosamma som möjligt. Det är trots allt så att när väl en person har lämnat över informationen och gjort sig till spion, då är skadan redan skedd, säger Stenling.

Åklagaren har fram till klockan 12 på fredag på sig att bestämma om personen som anhölls i tisdags ska begäras häktad.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.