A-
A+

Expert om lärarkrisen: "Tillbaka till ritbordet"

Även om lärarbristen ser ut att bli mindre är den fortfarande ett påtagligt problem, enligt Skolverket. Arkivbild.
Även om lärarbristen ser ut att bli mindre är den fortfarande ett påtagligt problem, enligt Skolverket. Arkivbild.
UtbildningTT

Lärarkrisen – där 12 000 lärare fortsatt saknas fram till år 2035 – börjar bli långdragen.

Vi kan inte hålla på så här år ut och år in och inte fylla klassrummen, säger Per Kornhall, skolexpert och debattör.

Annons

Annons

Vi måste kunna skicka en tydlig signal till landets ungdomar om att det här är ett framtidsyrke som man från samhällets sida värderar, säger han.

Som det var tidigare. Han påminner om att när landets utbildningsminister Anna Ekström, i dag 62 år, som ung ville bli lärare kom hon inte in – trots ett betygssnitt på 4,6. I stället fick hon bli jurist, där det då bara krävdes 2,3.

Så var det en gång. Jag tror att det hennes generation såg var ett tryggt men också i grunden djupt meningsfullt arbete. Och jag tror att det finns en grupp ungdomar som verkligen vill jobba med barn och ungdomar och som tycker att skolan skulle vara bra. Men man ser inte riktigt vad det är man får, säger Per Kornhall.

"Tillbaka till ritbordet"

Lärarbristen i Skolverkets nya prognos är betydligt mindre än i den föregående för två år sedan, då 45 000 lärare saknades.

Men fortfarande fattas alltså 12 000 lärare och förskollärare fram till 2035. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9.

Det här är en långtgående kris som har hållit på väldigt väldigt länge och man har försökt mota den med olika korta insatser. Jag tycker att det är dags att gå tillbaka till ritbordet, säger Per Kornhall.

För att stoppa lärarbristen skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva utexamineras varje år.

Enligt Per Kornhall är problemet att den svenska skolan är så decentraliserad. I dag vet en blivande lärare sällan vad den kan förvänta sig i lön, arbetstid och frihet i undervisningen, anser han.

Jag tror att vi behöver tänka en gång till kring kommunaliseringen av skolan. Staten måste ta sitt ansvar för hur lärarlöner sätts och att det finns ett gemensamt system i landet för det. Man ska skicka ut en tydlig signal om att "det här är ett yrke som vi är beredda att satsa på", säger Kornhall.

Annons

Annons

"Ett lotteri"

Även Skolverket lyfter att det behöver bli mer attraktivt att utbilda sig till lärare och stanna kvar. En majoritet av lärarna trivs med sitt yrke, framhåller myndigheten. Samtidigt har lärarfacken slagit larm om bristande arbetsmiljö och höga sjukskrivningstal.

Vi har en nationell lärarkris men vi har ett lokalt ansvar för den krisen, och det tror jag inte funkar, säger Per Kornhall.

Han anser även att lärares arbetstid behöver ses över.

Den typ av modell vi en gång hade fungerade väldigt väl. Gick du in i yrket visste du hur mycket du skulle behöva jobba, oavsett var du sökte dig. I dag är det ett lotteri – söker du till en skola får du en lön och ett arbetsförhållande, söker du till en annan är det något helt annat, råkar någon utnämna dig till förstelärare tjänar du plötsligt 10 000 kronor mer, men ingen vet riktigt varför.
Det finns en brist på systematik och trygghet i vad läraryrket kan ge, säger Per Kornhall.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.