A-
A+

Extremistkvinnor sällan viljelösa offer

Kvinnor kan ha en mer framträdande roll inom svensk extremism än vad som tidigare trotts. Arkivbild.
Kvinnor kan ha en mer framträdande roll inom svensk extremism än vad som tidigare trotts. Arkivbild.
ExtremismTT

Var sjunde extremist i Sverige är kvinna. Kvinnorna spelar ofta en aktiv roll och deltar i brottsligheten.

Bilden av kvinnorna som bara viljelösa offer eller utan eget driv, den stämmer inte riktigt, säger Ahn-Za Hagström på Säpo.

Annons

Annons

Annons

Annons

En ny unik studie från Institutet för framtidsstudier visar att kvinnors roll inom våldsbejakande extremism kan vara mera omfattande än vad som tidigare varit känt.

Institutet har kartlagt närmare 200 kvinnor som av polis och Säpo identifierats som aktiva inom extremistgrupperingar.

Studien visar att kvinnor utgör runt 15 procent av de aktiva i våldsbejakande vänsterextrema, högerextrema och islamistiska miljöer i Sverige.

Många har en aktiv roll och en hög delaktighet i brottsligheten.

Nästan sju av tio har någon gång under den studerade tioårsperioden misstänkts för brott. Mest brottsaktiva var kvinnorna inom den autonoma miljön.

Viktig roll föda barn

Oavsett extremistmiljö var de flesta brottsmisstankarna mot kvinnorna kopplade till våld.

Men kvinnorna är även aktiva som logistiskt stöd och som ideologiska "väktare", enligt forskarna.

De har en viktig roll att bibehålla och se till att rörelsen kan leva vidare, säger kriminologen Amir Rostami, en av författarna bakom studien, till SVT.

Vilket spelrum kvinnorna ges beror på hur den grupp de tillhör ser på könsroller. Den vänsterextremistiska miljön framstår som mer jämställd, medan kvinnor inom den islamistiska och högerextrema miljön har ett mer reglerat utrymme.

Till exempel inom den islamistiska miljön har kvinnor en väldigt viktig roll att se till att det kommer nya anhängare genom barnafödande, säger Amir Rostami.

Forskarna bedömer att det sannolikt finns fler extremistkvinnor i Sverige än de cirka 200 som kartlagts i studien. Mörkertalet kan kopplas till de fördomar som funnits om kvinnor i dessa rörelser, att de är offer eller blivit tvingade att delta.

Annons

Annons

Inga viljelösa offer

Säpo känner igen den bild som ges i rapporten.

Den bekräftar rätt mycket av det som vi sett inom ramen för vårt uppdrag, som utgår från brottsligheten, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo, i samband med ett seminarium om studien.
Dels att kvinnornas engagemang i extremistmiljöerna kan se lite annorlunda ut, dels att också kvinnor har förmåga och avsikt att begå terrorattentat och andra grova våldsbrott.
Bilden av kvinnorna som bara viljelösa offer eller utan eget driv, den stämmer inte riktigt, säger hon.

I rapporten blir det tydligt att kvinnorna ofta haft flera olika kontakter med myndigheter, exempelvis socialtjänst och psykiatri. Ändå har de gått under radarn.

Säkerhetspolisen har varit den enda och yttersta utposten. Men det handlar om att jobba långt långt tidigare än så. Samhället i övrigt ska vara medvetet om det här – det är där vi har verkliga förutsättningar för bra brottsförebyggande arbete, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

Undersöker kvinnors brott

Han framhåller ändå att synen på kvinnornas roll i extremistmiljöerna förändrats.

Om vi tar det som hänt i Syrien och Irak i det fallna kalifatet så tittar man nu i rättsprocesser och förundersökningar mycket på de kvinnor som följt med, och att det faktiskt kan utgöra brott att vara möjliggörare.

Kvinnorna har ofta påstått att de bara stått för mat och hushåll.

Men vems är huset? Varifrån kommer pengarna som du handlat mat och annat för? Att fördriva och plundra utgör också brott i det här spektrat och det är en roll som både svenskt och europeiskt rättsväsende nu tittar på, säger Jonas Trolle.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr