A-
A+

Få kommuner redo för extremväder - plan saknas

Översvämningar i bostadsområdet Hemsta i Gävle efter de kraftiga skyfallen i augusti i fjol. Arkivbild.
Översvämningar i bostadsområdet Hemsta i Gävle efter de kraftiga skyfallen i augusti i fjol. Arkivbild.
KlimatTT

Vardagsrumsgolv täckta av vatten och människor som fick lämna sina hem. De extrema skyfallen i fjol fick enorma effekter – trots det är Gävle en av de över hundra kommuner som saknar en samlad handlingsplan för hur samhället ska rustas för ett varmare klimat.

Annons

Annons

Sju av tio av kommunerna som svarat på TT:s enkät har ingen handlingsplan för åtgärder för klimatanpassning.
Sju av tio av kommunerna som svarat på TT:s enkät har ingen handlingsplan för åtgärder för klimatanpassning.
Det behövs tydligare krav kring hur kommunerna ska arbeta för att rusta samhället för ett ändrat klimat, enligt Thérese Sjöberg som arbetar vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI samt Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Det behövs tydligare krav kring hur kommunerna ska arbeta för att rusta samhället för ett ändrat klimat, enligt Thérese Sjöberg som arbetar vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI samt Nationella expertrådet för klimatanpassning.

När två månaders regn föll på mindre än ett dygn över Gävle i fjol satte det fokus på hur pass väl anpassat samhället är för de extremväder som i takt med klimatförändringarna blir allt vanligare.

Men att förbereda sig för det extremväder som det "hundraårsregn" som föll, det går inte, menar Åsa Viklund Lång, kommunstyrelsens ordförande.

Ingen kommun klarar det som hände oss. Det är inte möjligt att förbereda sig för, vare sig praktiskt eller ekonomiskt. Även om det såklart går att göra mer.

Ansvaret för att klimatanpassning vilar framför allt på kommunerna, eftersom de har ansvar för exempelvis vatten och avlopp, stadsplanering och många andra områden som påverkas i en varmare värld.

Många saknar samlad plan

Trots det saknar både Gävle och många kommuner en samlad handlingsplan på området, visar TT:s enkät bland landets 290 kommuner. Av de 187 som besvarat frågan om de har en handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder svarar sju av tio – 131 kommuner – nej.

Risken är att arbetet med att klimatanpassa samhället blir väldigt splittrat. I dag har kommunerna inga krav på sig att arbeta strukturerat med klimatanpassning vilket är lite skevt. Det gör det också svårt att följa upp hur det går – blir vi mindre sårbara? säger Thérese Sjöberg vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

I Gävle och många andra kommuner är klimatanpassningsåtgärderna i stället utspridda över andra planer, till exempel sådana som rör vatten och avlopp eller skyfall. Men det räcker inte, enligt Thérese Sjöberg, eftersom sådant man gör på ett område kan motverka ett annat.

Till exempel om verksamhetsområde gator och park gör åtgärder för att avleda vatten, som gör att mer vatten hamnar på ett visst ställe, så kan det skapa problem för vatten och avlopp, säger hon.

Flera kommuner i TT:s enkät uppger att man är på väg att ta fram en samlad handlingsplan för klimatanpassning, så också i Gävle.

Efter en kris måste man göra det mest akuta. Men jobbet nu blir att ta hänsyn till helheten, eftersom det är så många områden som berörs , säger Åsa Viklund Lång.

Annons

Annons

Värmebölja ökade intresset

Kunskapscentret på SMHI har märkt ett stigande intresse för klimatanpassning, inte minst efter värmeböljan 2018. Samtidigt skiljer det stort hur långt man kommit. Kommuner nära kusten, storstäder och de i södra delen av landet ligger generellt längre fram än de på landsbygden och i norr, enligt en rapport från SMHI 2019.

Det är ofta kommuner som redan drabbats av klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar, som också gjort mer, säger Thérese Sjöberg.

Söderhamns kommun har drabbats av flera kraftiga översvämningar och därför står åtgärder för att hantera dagvatten högst upp på listan, och en handlingsplan för området är på gång. Däremot finns ingen separat strategi för klimatanpassning utan frågorna ingår i översiktsplanen och är en del av ordinarie verksamhet, säger hållbarhetsstrateg Gunilla Johansson.

I år arbetar vi bland annat med att höja kunskaperna bland politiker och chefer.

Hårdare krav

Nationella expertrådet för klimatanpassning, som regeringen tillsatt, anser att det behövs tydligare krav på att kommunerna ska arbeta strukturerat med frågan. Då skulle det också gå att följa upp ifall samhället blir mindre sårbart eller inte.

Även Åsa Viklund Lång i Gävle vill att kraven förtydligas. Där blottade de extrema skyfallen en otydlighet kring vem som har ansvar för vad, enligt henne, både på kommunal nivå och när det gäller exempelvis stöd från myndigheter.

Det behövs tydligare krav, men även bättre verktyg för att förutspå hur extremväder slår. Dessutom blir kostnaderna enorma och det behövs en ny finansieringsmodell – hur tar vi höjd för det här tillsammans? säger Åsa Vilkund Lång.
Det här är så stora frågor att ingen kommun klarar det själv.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.