-
+

Få som hotar på nätet fälls

I Internetstiftelsens årliga undersökning 'Svenskarna och internet' var det fler som uppgav att de blivit utsatta för näthat eller kränkningar på internet 2020 än tidigare. Arkivbild.
I Internetstiftelsens årliga undersökning "Svenskarna och internet" var det fler som uppgav att de blivit utsatta för näthat eller kränkningar på internet 2020 än tidigare. Arkivbild.
BrottTT

Hoten och hatet mot Folkhälsomyndigheten är så omfattande att flera i ledningen behöver polisskydd.

Experter på området ser utvecklingen som ett hot mot demokratin, men fortsatt är det mycket låg sannolikhet att förövarna bakom tangentbordet lagförs.

Annons

Annons

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson vittnade om hat och hot mot myndigheten i en TT-intervju förra veckan.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson vittnade om hat och hot mot myndigheten i en TT-intervju förra veckan.
Jannike Tillå på Internetstiftelsen menar att hot och hat på nätet riskerar att skada demokratin. Arkivbild.
Jannike Tillå på Internetstiftelsen menar att hot och hat på nätet riskerar att skada demokratin. Arkivbild.
Jag tycker det är helt fruktansvärt. Det är människor som utför sitt jobb och som på grund av pandemin har blivit offentliga och som utsätts på det här sättet. I längden kan det göra att människor undviker att ta den här typen av roller, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Förra veckan vittnade Folkhälsomyndighetens generaldirektör om att företrädare för myndigheten har fått så mycket hot att de behöver polisskydd. Statsepidemiolog Anders Tegnell, avdelningschef Karin Tegmark Wisell och andra som ofta deltar på presskonferenser och i intervjuer är särskilt utsatta.

Vi har en känsla av att det orkestreras, det kommer lite i vågor. Det är inte enbart enstaka personer som skickar dumheter, utan vi ser att det är likartat och skickas till många, sade Johan Carlson till TT.

Näthat är knappast något nytt, men problemet verkar öka. I Internetstiftelsens årliga undersökning "Svenskarna och internet" var det fler som uppgav att de blivit utsatta för näthat eller kränkningar på internet 2020 än tidigare år.

2020 var det 18 procent, jämfört med 14 procent under 2018 och 2019, säger Jannike Tillå.

Samtalet tystnar

Risken med utvecklingen är att det demokratiska samtalet tystnar, anser hon.

2018 gjorde vi en specialundersökning inför riksdagsvalet, där 27 procent av svenskarna uppgav att de avstått från att uttrycka sin politiska åsikt för att undvika kritik, hat eller hot. Det är en stor utmaning för demokratin naturligtvis.

Även kommissarie Eva Sund, som arbetar med demokrati och hatbrott på polisens nationella operativa avdelning, menar att den här typen av brott är demokratihotande – särskilt när det riktar sig mot en myndighet.

Det syns även i lagen, påpekar hon, där man ser extra allvarligt på hot mot tjänsteman. Lagen skärptes förra året och om brottet är grovt kan det ge sex års fängelse.

Det här är en markering om att det allmänna ska man låta verka. Har vi inte myndigheter som verkar kan vi inte genomföra de beslut som är politiskt fattade. Därför är de demokratihotande, skulle jag vilja säga, säger Eva Sund.

Att fälla personer för de här brotten har dock visat sig svårt. 2015 genomförde Brottsförebyggande rådet en studie om polisanmälda hot och kränkningar på nätet och kom fram till att endast fyra procent av de granskade ärendena ledde till att någon lagfördes för brottet.

Det ligger där någonstans, de här brotten har ungefär en sådan personuppklaringsprocent, säger Sund.

TT: Varför är det så?

Det handlar dels om bristande bevis, dels om svårigheter att hitta personen bakom.

Annons

Annons

Viktigt att anmäla

Bristen på bevis beror ofta på att den utsatte inte har sparat det man har fått skickat till sig.

Den första reaktionen om man blir utsatt för hot och hat är i många fall att radera det man har sett. Det är mänskligt att göra så, men det man ska göra om man har fått ett sms eller ett mejl till exempel är att skärmdumpa det.

Polisen har också problem med att hitta personerna bakom.

Det kan vara svårt, men vad jag har förstått från mina utredande kollegor har polisen blivit bättre på det under åren.

Uppfattningen att en anmälan inte kommer att leda till något är den vanligaste förklaringen till att man inte polisanmäler den här typen av brott, säger Eva Sund, som trots den låga uppklarningsgraden understryker vikten av att anmäla.

För det första handlar det om att stå upp för sig själv, att markera att det inte är okej. Och vi som poliser kan över huvud taget inte agera om vi inte får in en anmälan.
Det är också viktigt för att påvisa att den här typen av brott förekommer – hur ska vi annars veta åt vilket håll utvecklingen går?

Jannike Tillå säger att de här frågorna måste diskuteras flitigt i samhället.

Det är exempelvis hög tid att fundera på hur vi får till en fungerande valrörelse och politisk diskussion på nätet inför riksdagsvalet 2022.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss