A-
A+

Fem saker att ha koll på inför Sametingsvalet

Valsedlar i en vallokal i Stockholms under 2009 års val till Sametinget. Det finns 747 registrerade samer i Stockholms län.
Valsedlar i en vallokal i Stockholms under 2009 års val till Sametinget. Det finns 747 registrerade samer i Stockholms län.
PolitikTT

9 220 samer i Sverige är berättigade att rösta fram de 31 företrädare som ska sitta i Sametinget de kommande fyra åren. Men vilken makt har egentligen Sametinget? Och vad krävs för att få rösta?

Annons

Annons

Vad röstas det om?

Enligt konstitutionen består Sverige av två folk och därmed har vi två nationella val – ett till riksdagen och ett till Sametinget, som invigdes 1993 för att förbättra samernas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur som ursprungsfolk.

Även om Sametinget inte har något faktiskt självbestämmande så kan det driva samepolitiska frågor och bidra till förändringar på nationell nivå. Vinnarna i valet har därmed störst möjlighet att påverka riksdag, regering och den samhälleliga opinionen.

Sametingets huvudkansli finns i Kiruna, med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.

Vilka partier ställer upp?

Åtta olika partier har registrerat sig för valet. Fyra partier – Guovssonásti, Samerna, Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat och Skogssamerna/Vuovdega – har under den senaste mandatperioden tillhört den styrande majoriteten. Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet Svenska samer och Min Geaidnu har varit i opposition. Därtill kommer det nystartade Nya samiska reformpartiet.

Det finns inga spärrar mot småpartier, som i valet till riksdagen.

Hur gick det i förra valet?

Valdeltagandet 2017 var relativt lågt, 58 procent. Det högsta valdeltagandet registrerades i det första Sametingsvalet någonsin 1993 – 72 procent.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blev i fjolårets val största parti. Samtidigt gick de oppositionella partierna som står nära rennäringen, Samelandspartiet, Guovssonásti och Skogssamerna, framåt. För egen majoritet i det 31 mandat starka Sametinget krävdes då ytterligare ett mandat, ett stöd som partierna till slut hittade hos partiet Samerna.

Så tycker partierna i knäckfrågan

På grund av åsiktsskillnaderna i frågan kring vem som ska ha rätt att nyttja land och vatten är Sametinget splittrat i två block, vilket enligt bedömare gör att myndighetens makt försvagas utåt.

I slutdebatten inför årets val, som anordnades av Sveriges Radio Sameradion, fick partierna frågan som splittrar blocken: "Måste man i ditt partis framtidsvision om det samiska samhället vara medlem i en sameby för att exempelvis jaga och fiska med stöd av renskötselrätten?"

Nya samiska reformpartiet: Nej.

Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat: Ja.

Skogssamerna/Vuovdega: Nej.

Guovssonásti: Nej.

Landspartiet Svenska samer: Ja.

Min Geaidnu: Nej.

Samerna: Nej.

Jakt- och fiskesamerna: Nej.

Vem får rösta?

För att få rösta till Sametinget måste du vara över 18 år, ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden.

Förr slog svenska staten fast att bara de som hade renar och ägnade sig åt renskötsel räknades som samer.

45,2 procent av de 9 220 samer som anmält sig till röstlängden 2021 är bosatta i Norrbottens län; 22,6 procent i Västerbotten. Därefter kommer Stockholms och Jämtlands län.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!