-
+

Filmrecension: Grävare att tycka om

Änkan Edit Pretty (Carey Mulligan) är övertygad om att det ligger något storslaget begravt på hennes ägor i 'The dig'. Pressbild.
Änkan Edit Pretty (Carey Mulligan) är övertygad om att det ligger något storslaget begravt på hennes ägor i "The dig". Pressbild.
FilmrecensionTT

En amatörarkeolog och en envis änka är säkra på att det ligger en skatt begraven. Carey Mulligan och Ralph Fiennes är båda lysande i denna sanna historia.

Annons

Annons

Carey Mulligan och Ralph Fiennes spelar de sympatiska huvudrollerna i den lika sympatiska 'The dig'. Pressbild.
Carey Mulligan och Ralph Fiennes spelar de sympatiska huvudrollerna i den lika sympatiska "The dig". Pressbild.

Låter det negativt att säga att en film är sympatisk?

Jag tycker inte det, det är långt ifrån det där med att man säger "intressant" om en film som man egentligen inte tycker om. "The dig" är en sympatisk film, den berättas i ett långsamt, metodiskt tempo, den skildrar människor som man som åskådare lär sig tycka om, den tar utan stora åthävor upp ämnen som klasskillnader och klassförakt och den berättar om undertryckta känslor som aldrig får blomma ut. Dessutom är den oerhört vacker.

I England är tydligen den sanna historia som ligger bakom mycket välkänd. 1939 gav änkan Edith Pretty i uppdrag till amatörarkeologen Basil Brown att gräva ut de stora jordhögar som fanns nära hennes hem i Sutton Hoo i grevskapet Suffolk. Hon hade en känsla av att någonting stort dolde sig där. Brown upptäckte att det fanns ett gammalt forntida skepp begravt i jorden. När ryktet om detta spreds kom herrar från bland annat British Museum i London och ville ta över. Men Pretty höll fast vid Brown och krävde att han skulle få fortsätta. När utgrävningen var klar fann man förutom skeppet en skatt som numera finns att se på British Museum, dit Edith Pretty skänkte den.

Ralph Fiennes spelar Brown, Carey Mulligan spelar Pretty. Båda är lysande. Fiennes är mycket övertygande som den ständigt piprökande arbetarklassmannen, Mulligan visar än en gång vilken utmärkt skådespelare hon är som den sjukliga men envisa överklasskvinnan. I filmen antyds att det fanns en lätt romantisk dragning mellan dem, men det blir inte mer än blickar. Här finns också en romantisk sidostory mellan Prettys kusin och hustrun till en av medhjälparna från London. Denna sidostory kan kännas lite off, men jag köper den. Till plussidan hör också Mike Eleys oerhört vackra foto.

Filmen utspelas mot en fond av det annalkande kriget, som märks inte minst på de allt oftare uppdykande stridsplanen ute på övning. Men snälla översättare på Netflix, det är helt fel att översätta "the great war" med "första världskriget". Handlingen äger rum före krigsutbrottet, ingen kunde veta att det verkligen skulle bli ett krig och definitivt inte att det skulle bli ett nytt världskrig. Ta lärdom och gör om.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss