A-
A+

Finanspolitiska rådet sågar S-förslag

Vi jobbar för få år för att hålla uppe kompensationsgraden i pensionssystemet, enligt Finanspolitiska rådet: Arkivbild.
Vi jobbar för få år för att hålla uppe kompensationsgraden i pensionssystemet, enligt Finanspolitiska rådet: Arkivbild.
EkonomiTT

Finanspolitiska rådet sågar S-regeringens förslag om ett garantitillägg, som ska lyfta upp ersättningsnivån till pensionärer med låga inkomster.

Rådet varnar samtidigt för stora kunskapsluckor när det gäller hur många år man måste jobba för att få en rimlig pension.

Annons

Annons

Svenska pensionärers inkomster har aldrig tidigare legat så högt jämfört med andra grupper i samhället som de gör nu. Det gäller både om man mäter så kallad disponibel inkomst eller själva pensionsinkomsten, enligt en rapport från Finanspolitiska rådet.

Problemet är bara att vi inte jobbar tillräckligt många år, vilket gör att kompensationsgraden är lägre än vad som förutsågs när systemet utformades.

De ekonomiska motiven att arbeta längre är ganska goda. Det går säkert att göra de ännu bättre, men de är ganska goda. Däremot finns det stora frågetecken kring om medborgarna fullt ut har begripit hur systemet fungerar. Kunskapen verkar ha stigit, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor, säger rådets ordförande Lars Heikensten.

"Inget magiskt tal"

Han tillägger att normerna i pensionssystemet – som riktåldern för när det är rimligt att gå i pension – är viktiga instrument i detta sammanhang.

Riktåldern har ju i hög grad varit 65 år, men det är ju inget magiskt tal. I andra länder är det andra år och rimligtvis, i takt med att vi blir friskare och lever längre, borde riktåldern stiga, säger Heikensten.

I rapporten konstaterar Finanspolitiska rådet att "uttagsåldern har inte ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension".

I arbetet med rapporten har det enligt Heikensten även framgått tydligt att den låga sysselsättningsgraden bland lågutbildade och utrikes födda är ett växande problem för pensionssystemet – som kan bli svårt att hantera om 20-30 år.

Det handlar dels om problem att säkra en rimlig pension på individnivå, men även om att belastningen på statens finanser kan bli betydligt större i framtiden.

Det finns många skäl att arbeta för att få en högre sysselsättning bland lågutbildade och utlandsfödda: Framtidens pensioner är också ett sådant, säger Heikensten.

När det gäller regeringens omstridda förslag om ett garantitillägg, som ska upp i riksdagen i juni, är Finanspolitiska rådet kritiskt. Tillägget beräknas kosta 9,4 miljarder 2023 och ska enligt regeringen ge en miljon pensionärer förstärkt ekonomi med i genomsnitt mer än 750 kronor per månad skattefritt.

Annons

Annons

Rimligare att höja garantipensionen

Enligt Heikensten frångår regeringen de finansieringsprinciper som gäller för pensionssystemet med detta förslag, som dessutom gör själva systemet mer svårbegripligt och svåröverskådligt.

Om pensionssystemet ska fungera bra måste medborgarna kunna lita på det. Redan i 25–30-årsåldern fattar man ju beslut om arbetande och sparande som är viktiga för vad man får i pension. Ska man ha den långsiktigheten är det viktigt med politisk enighet, säger han.
Ett rimligare sätt att nå ett liknande syfte vore att höja garantipensionen, men då hade man fått förankra det i pensionsarbetsgruppen och det har man inte lyckats med, tillägger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.