A-
A+

Fler barn och unga hos psykiatrin

Antalet besök på barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med elva procent sedan 2017 – ökade krav och stängda skolor lyfts fram som en tänkbar orsak. Arkivbild.
Antalet besök på barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med elva procent sedan 2017 – ökade krav och stängda skolor lyfts fram som en tänkbar orsak. Arkivbild.
HälsaTT

Högre krav och sämre tillgång till skyddande faktorer i samhället lyfts som förklaringar till att besöken på barn- och ungdomspsykiatrin (bup) ökar.

Det är tufft för vissa att vara barn i dagens Sverige, säger barnpsykologen Hanna Thermaenius.

Annons

Annons

Barn och unga i Sverige mår sämre för varje år som går. Mellan 2017 och 2020 har antalet besök på bup per år ökat med elva procent, visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Oroande, anser Hanna Thermaenius som är barnpsykolog på Rädda Barnen.

Hon pekar på flera tänkbara anledningar till den negativa utvecklingen. Bland annat ökade krav i skolan, inte minst nu under skolstängningarna.

Väldigt många barn oroar sig över resultaten och hur de ska lyckas.

Att prata

Om barn har tillgång till sådant som de har rätt till – en bostad, en trygg omgivning, tillgång till fritidsaktiviteter med mera – så ökar deras chanser att må bra, säger Thermaenius.

När de bitarna finns på plats och hänger ihop så behöver inte antalet besök på bup öka för varje år som går.

Sedan är det viktigt att prata med barnen, och de vuxna i barnens närhet, om psykisk hälsa och vad de kan göra när de inte mår bra.

Livet går upp ned – och att sova ordentligt, äta bra, röra på sig samt att prata med trygga vuxna är extra viktigt när livet känns tufft, tillägger Thermaenius.

Annons

Annons

Har fördubblats

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under lång tid. Andelen som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan 1980-talet – i dag uppger hälften av alla 15-åringar att de har den typen av besvär.

Under 2020 var 6,1 procent av alla barn upp till 17 år i kontakt med bup, en ökning från 5,7 procent 2017.

Att fler får stöd från bup är delvis positivt, eftersom det visar att psykisk ohälsa tas på allvar, enligt Thermaenius. Men ett ökat vårdbehov kräver mer resurser.

Annars blir det svårt att hjälpa de barn som kommer dit. Risken är att de inte får den vård de behöver, att de får vänta för länge eller får träffa någon för sällan. Därför är det viktigt att titta på vilka andra steg av vård och stöd som behöver finnas.

Fokus på friskfaktorer

Det förebyggande arbetet har stor betydelse, säger hon.

Där tänker jag att det är jätteviktigt att ha mycket mer fokus på friskfaktorer. Hur ska vi hjälpa barn att ha det tryggt och bra och roligt? Hur ska vi se till att det finns vuxna att prata med om livets upp- och nedgångar?

Rädda barnen bidrar till att på olika sätt lyfta frågor om psykisk hälsa och hur den främjas på bästa sätt.

Men det räcker inte att prata om det. Vi måste också komma fram till hur vi kan göra skillnad för de barn som inte mår bra. Där är det viktigt att vi trycker på politiskt. Det krävs att det finns verksamheter nära barnen, både främjande verksamheter och stöd när de mår dåligt, säger Hanna Thermaenius.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!