A-
A+

Flera frågetecken efter bombdådet i Istanbul

En spårvagn åker förbi platsen där bombdådet ägde rum i söndags. Bilden togs på måndagen.
En spårvagn åker förbi platsen där bombdådet ägde rum i söndags. Bilden togs på måndagen.
TurkietTT

Turkiet anklagar kurder i Syrien för att ligga bakom helgens bombdåd i Istanbul. Från kurdiskt håll tillbakavisas det helt och hållet.

I ett politiskt känsligt läge bör betraktare ha is i magen, bedömer Turkietkännaren Aras Lindh:

Det är många oklarheter här som behöver redas ut.

Annons

Annons

Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu besökte på måndagen platsen där bomben detonerade.
Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu besökte på måndagen platsen där bomben detonerade.
Anhöriga och vänner sörjer Arzu Özsoy, som dödades i bombdådet tillsammans med sin 15-åriga dotter Yagmur Ucar. Mamman och dottern begravdes på måndagen.
Anhöriga och vänner sörjer Arzu Özsoy, som dödades i bombdådet tillsammans med sin 15-åriga dotter Yagmur Ucar. Mamman och dottern begravdes på måndagen.

Sex personer dödades när en sprängladdning gick av i trängseln på shoppinggatan Istiklal på söndagen. Tiotals skadades och flera personer intensivvårdas fortfarande.

En kvinna som pekas ut som den som placerade ut bomben på gatan greps sedan i en polisinsats mot en lägenhet i utkanten av Istanbul.

Turkiska myndigheter beskriver henne som en agent med syriskt medborgarskap som har tränats av kurdiska grupper i nordöstra Syrien. Hon sägs både ha erkänt dådet och att hon agerade på uppdrag av kurdiska PKK.

Man kan väga in den information som kommer från Turkiet med viss försiktighet och också se hur andra aktörer väljer att kommentera händelsen, för att försöka göra en samlad bedömning, säger Aras Lindh, som är analytiker och Turkietkännare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Från kurdiskt håll slås de turkiska uppgifterna tillbaka på bred front.

Pekar tillbaka

Våra styrkor har ingenting att göra med Istanbulattacken och nekar till de anklagelser som riktas mot dem, säger Mazlum Abdi, högsta befälhavare för Syriens demokratiska styrkor (SDF), den huvudsakliga militärmakten i nordöstra Syrien sedan segern över terrorgruppen IS.

Den högsta ledningen för PKK:s väpnade gren gör gällande att organisationen inte attackerar civila.

Det kurdiska paraplyorganet KCK anklagar Turkiets regering för att vilja beskylla kurderna som del av en ljusskygg plan som syftar till att rättfärdiga en ny turkisk invasion av norra Syrien.

Om man ser tillbaka på 90-talet, så förekom det angrepp mot civila från PKK:s sida. Under 00-talet har det avtagit och funnits andra rörelser som själva säger sig ha koppling till PKK, men som PKK säger har agerat på eget bevåg, säger Aras Lindh vid UI.

Vid åtminstone ett par tillfällen som ligger närmare i tiden har PKK bett om ursäkt när angrepp riktade mot polisiära eller militära mål har krävt även civila dödsfall.

Så det är intressant att organisationerna som sådana själva har tagit avstånd. I tidigare fall har de tvärtom tagit på sig eventuella attentat och förklarat sina motiv bakom dem.

Annons

Annons

Begreppsförvirring

Närmare 50 personer har gripits av turkisk polis misstänkta för inblandning i bombdådet.

Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu har pekat mot Kobane – en syrisk stad som kontrolleras av kurdiska styrkor, intill gränsen mot Turkiet. Den gripna kvinnan sägs ha varit där nyligen och blivit beordrad att utföra bombdådet.

Enligt Turkiet fick hon uppdraget av "PKK/PYD". PYD är den största politiska organisationen bland kurder i Syrien. PKK är terrorstämplat av Turkiet, USA och EU, och således också Sverige. Turkiet likställer regelmässigt andra stora kurdiska organisationer med PKK.

Turkiet kopplar det här dels till PKK men också till nordöstra Syrien och självstyret där PYD är den dominerande politiska kraften. Om man tittar på risken som det här skulle innebära för dem så är det ju överhängande att sannolikheten för en turkisk motreaktion ökar, säger Aras Lindh.
De senaste åren egentligen, sedan det här självstyret har tagit form, har de mig veterligen inte angripit Turkiet och än mindre civila mål bland annat av rädsla för att dra på sig den turkiska vreden.

Sedan i maj i år har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan varnat för en ny militär offensiv in i kurdiskkontrollerade områden i nordöstra Syrien, likt den som skedde 2019.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.