A-
A+

FN-möte som blåslampa? "Kommande år avgörande"

Översvämmad åkermark utanför Torsåker i augusti förra året. Extrema väderhändelser som skyfall och översvämningar väntas bli vanligare och mer intensiva i framtiden. Arkivbild.
Översvämmad åkermark utanför Torsåker i augusti förra året. Extrema väderhändelser som skyfall och översvämningar väntas bli vanligare och mer intensiva i framtiden. Arkivbild.
MiljöTT

Hållbar utveckling står på dagordningen när världen samlas under FN-flagg i Stockholm. Miljö- och klimatarbetet behöver lägga i en högre växel.

Kommande år kommer att vara avgörande om vi ska klara av att vända utvecklingen, säger klimatminister Annika Strandhäll.

Annons

Annons

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Arkivbild.
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Arkivbild.
Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm+50. Pressbild.
Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm+50. Pressbild.
Så stor andel av globala miljö- och utvecklingsmål har uppnåtts.
Så stor andel av globala miljö- och utvecklingsmål har uppnåtts.

Sverige och Kenya står värd för högnivåmötet Stockholm+50 som samlar tusentals deltagare på Stockholmsmässan den 2–3 juni, bland dem FN:s generalsekreterare António Guterres, FN:s miljöchef Inger Andersen, ett tiotal stats- och regeringschefer och omkring hundra klimat- och miljöministrar. På dagordningen står diskussioner som berör klimat, miljö och hållbar utveckling.

Klimatförändringarna sker här och nu och påverkar människors livsvillkor allt mer, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på en briefing inför mötet.
Indien och Pakistan har drabbats av extrem hetta med temperaturer som testar gränserna för mänsklig överlevnad. I Sverige har oron för lite regn till midsommar bytts ut mot oro för att drabbas av översvämningar, skogsbränder, vattenbrist eller torka. Vi ser också den biologisk mångfalden utarmas.

"Brett mandat"

Förhoppningen är att det dialogbaserade FN-mötet ska öka takten i de åtaganden som länderna redan har kommit överens om när det gäller en hållbar och grön omställning.

Stockholm+50 har ett brett mandat där vi kan prata om klimatomställningen, biodiversitetsfrågor, föroreningar, avfall och plast, säger mötesambassadören Johanna Lissinger Peitz till TT.
Men framför allt hoppas vi på en konversation om hur de här områdena påverkar varandra och hur man får mer samstämmighet i genomförandet av de globala åtagandena, på nationell och multilateral nivå.

Mötet är också ett sätt att högtidlighålla att det har gått 50 år sedan FN:s första miljökonferens – som hölls i Stockholm 1972. Men det har gått trögt att infria löften och ambitioner och kritiker menar att det inte finns mycket att fira när planeten blir varmare och den biologiska mångfalden går förlorad i rask takt.

Forskningen är enig om att kommande år kommer att vara avgörande om vi ska klara av att vända utvecklingen, säger Strandhäll.
Stockholmskonferensen blev startskottet för det internationella arbetet vad gäller klimat- och miljöfrågor. Många löften och åtaganden har gjorts men det brister i genomförandet. Mer måste göras, fortare.

Annons

Annons

Inga beslut

Från Stockholm+50 väntas inga nya löften eller beslut utan "tydliga budskap och rekommendationer". Och det är just det som kan göra mötet framgångsrikt i ambitionen att fungera som en skjuts framåt, hoppas Lissinger Peitz.

Det Stockholm+50 kan bidra med är att på ett annorlunda sätt än i ett förhandlingsrum föra samman aktörer från civilsamhälle, näringsliv, unga och regeringar, säger hon.
Att ha en öppen och ärlig konversation där man inte känner pressen av ett förhandlat resultat, kring möjligheter och svårigheter i omställningen och om de nycklar som behövs för att agera fortare. Min förhoppning är att länder faktiskt tar tillfället i akt och tar ett steg tillbaka från den förhandlande positioneringen.

Flera kriser

När arbetet med Stockholm+50 inleddes var det utan att ta med en pandemi och ett krig i Europa i beräkningarna. Men så ser verkligheten ut och Johanna Lissinger Peitz hoppas nu att världen kan hantera mer än en kris åt gången.

När vi började planera var det ingen som hade förutsett vare sig pandemin eller pågående krig, det är klart att det har påverkat. Under våren har det kommit flera forskningsrapporter om miljö som många länder känner har fallit i skuggan, säger hon.
Men kriget och pandemin har även gjort att sakfrågor vi inte trodde skulle få stort utrymme har lyfts ännu mer, främst livsmedelsfrågor. Och det har också belyst hur viktigt det globala samarbetet är.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.