A-
A+

Försummat sinne med motorväg in i hjärnan

Coronapandemin har gjort att fler insett hur fattigt livet är om man inte känner lukter. Arkivbild.
Coronapandemin har gjort att fler insett hur fattigt livet är om man inte känner lukter. Arkivbild.
DoftTT

Luktsinnet betyder mer för oss än vad vi tror. I och med covid-19 har fler fått upp ögonen för vad det innebär att inte kunna känna lukter.

Att förlora luktsinnet kan påverka både din vikt och mentala hälsa.

Annons

Annons

Doftforskaren Johan Lundström säger att nedsatt luktsinne är en ny folksjukdom.
Doftforskaren Johan Lundström säger att nedsatt luktsinne är en ny folksjukdom.
Den som förlorar luktsinnet kan inte längre avgöra när maten blivit för gammal och dålig att äta. Arkivbild.
Den som förlorar luktsinnet kan inte längre avgöra när maten blivit för gammal och dålig att äta. Arkivbild.
Få däggdjur har bättre luktsinne än människan. Undantaget är hunden. Arkivbild.
Få däggdjur har bättre luktsinne än människan. Undantaget är hunden. Arkivbild.
Vad som luktar gott eller illa är personligt. Doftforskarna har haft bajslukter som vissa tyckt luktar gott. Arkivbild.
Vad som luktar gott eller illa är personligt. Doftforskarna har haft bajslukter som vissa tyckt luktar gott. Arkivbild.

Luktsinnet har långe varit försummat av både forskningen och gemene man, säger Johan Lundström, doftforskare vid Karolinska institutet.

För gemene man beror det till en del på att hjärnan är kopplad på så sätt att vi inte har en jättebra uppfattning av vår luktförmåga, förklarar han.

För forskningen har problemet sett annorlunda ut. Människor förlorade luktsinnet även före coronapandemin, men det var svårt att hitta dem.

Ett av de stora problemen för luktforskningen på sjuka personer är att när de går till läkare får de ofta höra att det finns inget att göra. De kommer sällan till sekundär- och expertvård och det gör att det i normala fall är svårt att hitta de personer som tappat luktsinnet.

Öppnar luktmottagning

Covid-19 har drastiskt förändrat patientunderlaget, men också gjort att fler fått upp ögonen vikten av att ha ett fungerande luktsinne. I september öppnar landets första luktmottagning. Johan Lundström säger att det finns ett skriande behov av behandling.

Man beräknar att ungefär 300 000 svenskar kommer att ha nedsatt luktsinne efter covid-19. Det kan man jämföra med de cirka 70 000 som får cancer eller hjärtproblem som drabbar ungefär 55 000. 300 000 – det är verkligen en ny folksjukdom.

Hur handikappad är man utan luktsinne? Det kanske inte är lika dramatiskt som att förlora synen eller hörseln, men medför ett antal långvariga problem.

Ett problem som är relativt omedelbart är att man tappar aptiten, för mycket av aptitretningen kommer via lukten. Initialt upplever det flesta att de tappar ganska mycket i vikt, berättar Johan Lundström.

Senare blir problemet det motsatta. Personer som förlorat luktsinnet kompenserar ofta med mer socker, salt och fett för att få någon sorts tillfredsställelse när de äter.

Vi ser att överlag går personer som tappar luktsinnet upp i vikt och blir ganska tjocka. Det ser man väldigt tydligt och det har vi vetat om i flera år.

Annons

Annons

Praktiska problem

Det finns också problem av mer praktisk art. Utan luktsinne känner du inte om maten blivit härsken och dålig och riskerar att äta mat som gör dig sjuk. Du känner inte om du bränner vid något när du lagar mat och inte om det skulle börja brinna.

Man har också kunnat konstatera en ökad grad av nedstämdhet och depression hos personer som tappat luktsinnet. Johan Lundström säger att det det är lite oklart vad sambandet är.

Vi vet inte om det är just avsaknaden av njutningar som att äta och dricka som leder till nedstämdhet och depression. Eller, som kanske är mer troligt, att de delar av hjärnan som reglerar lukt också är de som man ser är nedreglerade hos patienter med depression.

En förklaring skulle kunna vara att om de regionerna inte stimuleras av luktsinnet får det samma effekt som av en depression.

Personer som tappat luktsinnet lever också i snitt fem till sju år kortare än de som har ett normalt luktsinne.

Fattigare socialt liv

En effekt som inte är lika tydlig, men som ändå syns överlag, är att personer som tappat luktsinnet har ett fattigare socialt liv än personer med nedsatt eller normalt luktsinne.

Orsakssambandet är oklart, men det man ser är att det är väldigt tråkigt att gå ut och umgås med vänner och bekanta.

Vårt umgänge går till stor del ut på att vi äter och dricker tillsammans. Vi äter middag, fikar, dricker kaffe, tar en öl.

Men om allt smakar gröt blir det väldigt tråkigt.

Vi människor har väldigt bra luktsinne, faktiskt bättre än de flesta djur, men vi är inte medvetet uppmärksamma på dofter. Men alla djur är känsliga för lukter som är viktiga för dem och det är vi också.

En lukt som är viktig för oss är lukten av förruttnelse, för att vi behöver kunna upptäcka mögel eller när mat blivit dålig.

En av lukterna som kommer med mögel heter geosmin, Johan Lundström jämför den med lukten av gammal källare.

Tar man en droppe geosmin och blandar i en simbassäng av olympisk storlek kan vi fortfarande känna lukten av det. Samma sak med blod.

Luktar sjukdom

Vi får också annan information via luktsinnet, saker som vi till stor del är omedvetna om. Vi kan till exempel väldigt tydligt känna om en individ är sjuk eller inte sjuk. Även ålder och kön och släktskap är saker vi kan lukta oss till.

Vad som luktar gott och äckligt för oss är individuellt och knutet till vilka associationer vi har av lukter.

Det är det som är svårt med luktforskning. Du kan ta i stort sett vilken lukt som helst och det kommer ändå alltid att finnas någon som antingen hatar eller älskar den. Vi har haft bajslukter som folk tycker luktar gott, säger Johan Lundström som själv förknippar doften av rosor med långa frustrerande timmar i labbet.

Men hur vi reagerar på olika dofter går att förändra. Johan Lundström berättar om experiment där man tagit en doft och kombinerat den med att ge försökspersonen en väldigt svag elstöt. På bara åtta gånger kan man göra personen 200 gånger känsligare för den lukten. Och inte bara det.

Du får fler receptorer och förändrar den första delen av hjärnan som är luktbulben så att du blir mer uppmärksam på den lukten.

Motorväg i hjärnan

Luktsinnet har en nära koppling till minnet – på gott och ont. Den som någon gång varit riktigt magsjuk efter att ha ätit eller druckit något speciellt känner nog igen känslan av att aldrig någonsin vilja äta det igen.

Det tar bara en enda gång att man spytt så kommer man ihåg det resten av livet.
Alla andra sinnen går via en massa filterstationer, men luktsinnet har en motorväg in i minnesregionerna i hjärnan. Det är därför man har så lätt att lära sig de negativa associationerna med lukt.

Under coronapandemin har forskarna lärt sig väldigt mycket nytt om luktsinnet. Det Johan Lundström tycker är allra viktigast är ändå att vården fått upp ögonen för att det finns många som har problem med luktsinnet men att det saknas behandlingar.

Det tycker jag är den stora förändringen under corona – att man uppmärksammar att det är av vikt att ha ett fungerande luktsinne.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!