Förtryck och förbud inför Tanzanias val

Tanzanias president John Magufuli har lett landet sedan 2015 och vill bli återvald den 28 oktober. Arkivbild.
Tanzanias president John Magufuli har lett landet sedan 2015 och vill bli återvald den 28 oktober. Arkivbild.
TanzaniaTT

Oppositionella får inte samlas i politiska möten.

Journalisters frihet begränsas kraftigt och polis använder brutala metoder mot dem som ifrågasätter president John Magufuli.

Amnesty tecknar en mörk bild av Tanzania.

Annons

Annons

Den 28 oktober går det stora landet i östra Afrika till val. Landets femte president sedan självständigheten 1965, John Magufuli, vill få nytt förtroende, till priset av kraftiga begränsningar av ett öppet och fritt samhälle.

"Staten har utnyttjat en mängd repressiva lagar för att begränsa yttrandefrihet, rätten till fredlig sammankomst – i verkliga livet och online", skriver människorättsorganisationen Amnesty International i en kritisk rapport som offentliggjordes på måndagen.

President Magufuli valdes till president 2015. Han och styrande Revolutionära partiet (CCM) införde ett generellt förbud mot politiska sammankomster i juli 2016, ett förbud som gäller fram till valet i oktober.

Fysiskt våld

Myndigheter har använt bryska metoder för att upprätta lagen. "Oppositionella rapporterar kontinuerligt om fysiska attacker" från polis enligt Amnesty.

Däremot har styrande CCM tillåtits ha politiska sammankomster.

Ett positivt besked är att oppositionspolitikern Tundu Lissu i somras fick återvända från exil. Han och hans medföljare har dock utsatts för angrepp i Kilimanjaroregionen.

Annons

Annons

Strypt bevakning

Amnesty konstaterar också att nyhetsbevakningen begränsats. Regeringskritiska tidningen Tanzania Daima stängdes i juni av chefen för landets informationsmyndighet; chefen är för övrigt talesperson för presidenten.

Populära Kwanza tv stängdes i juli i elva månader för "vinklat och vilseledande innehåll".

Flödet har dessutom begränsats ytterligare med hänvisning till covidpandemin.

Dessutom måste utländska journalister verksamma i Tanzania ha en medföljare med sig när de arbetar på fältet.

Minskat bistånd

Amnestys rapport följer internationella varningar om utvecklingen i det östafrikanska landet, som länge sågs som en förebild i sin utveckling.

Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP) varnade våren 2019: "Vi har flera anledningar att oroa oss för den demokratiska utvecklingen i Tanzania."

Sverige konstaterade i mars i år att landet var "en av de främsta mottagarna av svenskt bistånd, men i den nuvarande strategin har stödet minskats med cirka 20 procent."

Men Amnesty anser att de internationella påtryckningarna inte är tillräckliga:

"FN och Tanzanias biståndspartner har varit relativt tystlåtna om den mänskliga rättighetssituationen i landet".

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons