A-
A+

”Går inte att utesluta kärnvapen”

Förstörda hus i Luhanskregionen i Ukraina i juli 2022. Luhansk är en av de regioner som Rysslands president Putin sagt ska hålla så kallade folkomröstningar med syftet att ansluta dem till Ryssland.
Förstörda hus i Luhanskregionen i Ukraina i juli 2022. Luhansk är en av de regioner som Rysslands president Putin sagt ska hålla så kallade folkomröstningar med syftet att ansluta dem till Ryssland.
UkrainaTT

Risken att Ryssland tar till kärnvapen är högre nu än för ett par veckor sedan – men den är fortfarande låg, enligt krigsvetaren Oscar Jonsson.

Annons

Annons

Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

I sitt tal under onsdagsmorgonen svensk tid tryckte Rysslands president Vladimir Putin på att västvärlden försöker försvaga, splittra och förstöra Ryssland. Han tillkännagav också en delmobilisering, och sade att Ryssland kommer att ”använda alla till buds stående medel” för att försvara moderlandet och dess territoriella integritet.

Att detta skulle innebära kärnvapenanvändning går inte att utesluta, även om sannolikheten är låg, enligt Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Anspelar på östra Ukraina

Rysk kärnvapendoktrin säger att användning av kärnvapen är tillåten vid hot mot statens suveränitet och existens. Det Putin säger i sitt tal tolkar jag som en anspelning på de regioner i östra Ukraina som han planerar annektera efter fiktiva folkomröstningar.

Vad som är ett sådant hot avgörs i princip av den ryska regimen och Putin själv. Men att han skulle använda kärnvapen mot andra länder som stöttar Ukraina i kriget mot Ryssland, som till exempel Sverige, är oerhört låg, enligt Oscar Jonsson.

Att Ryssland nu mobiliserar och dessutom meddelar att de ryska ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ska hålla så kallade folkomröstningar med syftet att ansluta regionerna till Ryssland gör att det dras en ny linjer för vilka områden som är att betrakta som ryska.

Annons

Annons

Ingen magisk vinst

Hoten om eventuella kärnvapen är i första hand riktade mot dessa regioner. Men man ska komma ihåg att användning av kärnvapen inte skulle innebära en magisk vinst utan mer troligt ytterligare en upptrappning av kriget. Jag har svårt att se att Ukraina skulle ge upp, men däremot skulle omvärlden svara med ännu hårdare restriktioner.

Mobiliseringen som Ryssland nu gör innebär bland annat att 300 000 reservister kallas in. Detta innebär att krigföringen går in i en ny fas.

De har väntat med att mobilisera i sju månader men nu gör man det eftersom det går sämre. Det är en annan sak att skicka ut anställda soldater för att göra sitt jobb än att som nu tvinga folk ut i krig.

Jonas Kjellén, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger att Ryssland spelar ett högre spel nu än före talet.

Man ökar osäkerheten, helt klart. Men om Ryssland skulle använda kärnvapen för att försvara till exempel Cherson så innebär det att man äventyrar Moskvas säkerhet. Ryssland vet inte hur USA eller andra kärnvapenmakter skulle reagera, frågan är om Putin är beredd på det.

Jonas Kjellén tror att tanken med att annektera de östra delarna av Ukraina snarare är att kunna använda värnpliktiga i kriget.

Det har man undvikit för att inte stöta sig med den stora ryska medelklassen. Men om regionerna ses som en del av Ryssland kan det kallas för en övning för värnpliktiga, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.