A-
A+

Gastrycket vrids åt – katastrofvinter hotar

Gastrycket sinar. Arkivbild.
Gastrycket sinar. Arkivbild.
EkonomiTT

Ryssarnas gasexport till Europa går på sparlåga. Det har skapat brist i Europa med skenande priser som följd.

Får vi en kall vinter i Europa, då blir det katastrof, säger Arne Österlind på Shepherd Energy, kapitalförvaltare och rådgivare på energimarknaden.

Annons

Annons

Ett specialfartyg lägger ner gasledningar i Östersjön för bygget av Nord Stream2. Arkivbild.
Ett specialfartyg lägger ner gasledningar i Östersjön för bygget av Nord Stream2. Arkivbild.

De skenande gaspriserna i Europa, en tredubbling på bara några månader, hänger främst ihop med ett minskat utbud från ryska Gazprom, framför allt exporten som går via Ukraina. Oktoberbokningarna från Ryssland ligger på ovanligt låga nivåer och de europeiska lagren är nu nere på historiska miniminivåer, enligt Shepherds chefsförvaltare Arne Österlind. Samtidigt drar invigningen av den nya gasledningen, Nord Stream 2, ut på tiden.

En allt mer väderberoende europeisk energimarknad är en annan förklaring, speciellt när det slutar blåsa.

En allmänt högre global efterfrågan på gas gör också sitt till. Bland annat börjar Brasilien dammsuga marknaden på amerikansk gas, som en konsekvens av låga nivåer i vattenmagasinen även där – gas som annars går på export till Europa.

Extraordinära åtgärder

I Storbritannien har de rekordhöga priserna på gas och el hamnat på högsta politiska nivå. En minister såg sig häromdagen tvingad att få människor att inte panikköpa produkter som riskerar ta slut, bland annat är det rejäl brist på kolsyra till öl och läsk. Kolkraftverk erbjuder sig nu att köra produktionen längre än tänkt.

Likaså i många andra länder har el- och gasfrågan blivit glödhet. I Spanien, där folk gått ut på gatorna för att protestera mot de höga priserna, lanserade politikerna en något udda modell – energiföretagen som nu skär guld med täljkniv får pytsa in en del av vinsterna som staten sedan slussar vidare till konsumenterna. I Italien har regeringen beslutat att tillfälligtvis kapa systemkostnader som ligger ovanpå gas- och elpriset för att lindra hushållens räkningar.

Och än är det bara september. Blir vintern ovanligt kall i Europa, då blir det katastrof, enligt Arne Österlind. Han liksom andra bedömare utesluter inte att lokala strömavbrott kan bli en del av lösningen när kapaciteten inte räcker till.

Annons

Annons

Närmare gränsen

Skyhöga gaspriser får en direkt effekt på elpriset, också i Sverige även om vi inte har några gaseldade kraftverk. Gasen kostar i nuläget runt 70 euro per MWh, vilket omvandlat till el kan översättas till 140 euro per MWh, eller cirka 150 öre per kWh, enligt Österlind – vilket är ungefär så mycket tysk el kostat senaste tiden och som "importerats" till södra Sverige via de alltfler kablarna över gränserna. Handeln med el är också en viktig förklaring till att södra Norge i dagarna har de högsta elpriserna i hela Norden, ett land som badar i billig vattenkraft.

Det finns dock ingen kapacitetsbrist i det svenska elsystemet för närvarande, enligt Svenska Kraftnät.

Men det kan det bli – det pekar en del signaler på i nuläget. Betydligt mindre vatten i de nordiska vattenmagasinen och en allmän bristsituation på kontinenten, högt tryck i industrin med hög elkonsumtion som följd, mindre kärnkraft men i stället mer vindkraft gör elsystemet allt mer väderkänsligt.

Vi kommer närmare och närmare marginalen, säger Arne Österlind.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.