Gävleattack del av våldstrend mot regimkritiker

Värnpliktiga framför ett porträtt Ramzan Kadyrov, president i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Kadyrov pekas ut för att ligga bakom en rad attacker mot regimkritiker. Arkivbild.
Värnpliktiga framför ett porträtt Ramzan Kadyrov, president i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Kadyrov pekas ut för att ligga bakom en rad attacker mot regimkritiker. Arkivbild.
BrottTT

Mordförsöket på en känd tjetjensk regimkritiker i en lägenhet i Gävle förra året är bara ett av flera dåd där den ryska delrepubliken pekas ut som ansvarig.

Attackerna från regimen har ökat, säger Inna Bukshtynovich på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Annons

Annons

Annons

Annons

Bloggaren Tumso Abdurachmanov utanför säkerhetssalen i Attunda tingsrätt i samband med huvudförhandlingen i november 2020.
Bloggaren Tumso Abdurachmanov utanför säkerhetssalen i Attunda tingsrätt i samband med huvudförhandlingen i november 2020.

Förutom hammarattacken mot den välkände regimkritikern Tumsu Abdurachmanov i Gävle förra året, som två personer under måndagen dömdes för i Gävle tingsrätt, tros den tjetjenska regimen även ligga bakom ett mord i Lille i Frankrike och ett mord i Wien i Österrike i fjol.

Alla tre har varit mycket skarpa kritiker av den tjetjenska regimen och av Ramzan Kadyrov själv, säger Inna Bukshtynovich, handläggare på Eurasienavdelningen på Civil Rights Defenders.

I Lille var det den 44-årige bloggaren Imran Alijev som mördades med 135 knivhugg på ett hotellrum januari, och i Wien sköts regimkritikern Mamichan Umarov, 43, till döds i juli.

Attacken mot Tumsu Abdurachmanov i Gävle ägde rum i februari och enligt tingsrätten hade även han dött om han inte hade lyckats övermanna sin angripare.

Populär bloggare

I domen pekas Abdurachmanov kritik mot regimen ut som enda möjligt motiv och man konstaterar att en "penningstark makt" måste legat bakom mordförsöket.

Tumsu Abdurachmanov har flera bloggar där han publicerar kritiska filmer om Kadyrov och om cirkeln runt honom. Han är troligen den populäraste bloggaren i Tjetjenien just nu, säger Inna Bukshtynovich.

I Tjetjenien tillåts dock inga avvikande meningar och meningsyttringar som strider mot regimens styre angrips hårt.

Och det gäller inte bara för invånarna i Tjetjenien, utan även för dem som bor utanför, inklusive inom EU. Vi ser ett tydligt mönster med hot och mord på kritiker av Kadyrov och hans regim utanför Tjetjenien.

De senaste två åren har man sett en tydlig ökning av den typen av attacker. Enligt Bukshtynovich hänger det ihop med att man försöker tysta kritiska bloggar, ett nytt fenomen för regimen.

Kadyrov hävdar att han behöver total makt för att kontrollera situationen i Tjetjenien och därför låter Putin honom göra praktiskt taget vad som helst.

Det är viktigt att komma ihåg att Tjetjenien är en del av Ryssland, men det är samtidigt en stat inom staten, säger Inna Bukshtynovich.

Ryska lagar gäller inte. Det är en totalitär enklav inom den ryska federationen.

Annons

Annons

Välkomnar dom

Hon välkomnar tingsrättens dom i Gävle, i vilken en man döms till tio års fängelse för mordförsök och en kvinna till åtta års fängelse för medhjälp, även om hon hade önskat ett längre straff för mannen.

Men det är ett fall av rättvisa, som offren för avrättningar inom Tjetjenien aldrig skulle kunna drömma om.

TT: Hur bör den svenska regeringen agera nu?

Svenska myndigheter måste ta upp detta med sina ryska motsvarigheter. Det här är inget "vanligt" mordförsök – det är en attack mot en kritiker av den tjetjenska regimen på svensk mark.

"Borde vara orolig"

Flera av dem som attackerats utomlands av regimens hantlangare har gjort det upprepade gånger. Den man som mördades i Lille förra året hade själv uppgett att han hade attackerats året innan. Därför är det förståeligt om Tumsu Abdurachmanov som attackerades i Gävle fortfarande är rädd, säger Bukshtynovich.

Han borde vara orolig och jag tror att han är det. Och man ska inte glömma att de som beordrade attacken fortfarande är ostraffade.
Jag kan förstå rädslan hos andra i den tjetjenska diasporan i Sverige och andra länder. De känner sig inte säkra, och det borde svenska myndigheter ta på allvar.

Regeringen har tidigare meddelat att man inte vill kommentera domen innan den vunnit laga kraft.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons