A-
A+

Global mathandel sårbar när klimatet förändras

Klimatförändringar i andra länder kan påverka Sverige genom de klimatrisker som förknippas med den globala mathandeln. Arkivbild.
Klimatförändringar i andra länder kan påverka Sverige genom de klimatrisker som förknippas med den globala mathandeln. Arkivbild.
KlimatTT

Maten vi äter har ofta färdats lång väg. Men trots den globala handeln är många länder allt för fokuserade på sin egen klimatanpassning, enligt en rapport som manar till internationellt samarbete.

För Sveriges del finns stora klimatrisker i kaffeimporten.

Annons

Annons

När hundratals desperata människor marscherade genom Senegals huvudstad med tomma rissäckar i händerna var det kulmen på den globala spannmålskrisen 2008. Den orsakades bland annat av extrema väderhändelser som torka och översvämningar och de begränsade lagren och ökande priserna fick stora risproducenter som Indien och Vietnam att stoppa eller begränsa sin export. Det ledde i sin tur till ransonering i amerikanska stormarknader, panikhamstring i Filippinerna och svenska artiklar som dryftade oron för dyrare ris.

Spannmålskrisen är ett exempel på hur klimatförändringarnas effekter – precis som varor, människor och kapital – kan färdas över gränser, ge upphov till risker och kräva åtgärder på andra sidan jordklotet.

Globalt problem

Det blir ett allt större huvudbry i takt med klimatets snabba förändring, men får alldeles för lite uppmärksamhet när länder diskuterar och finansierar klimatanpassning, enligt en rapport från Stockholm Environment Institute.

Ofta handlar det bara om det nationella egenintresset. Det finns en bristande förståelse för var klimatrisker uppstår, hur de färdas genom det globala systemet och vilka befolkningar och länder som är mest drabbade, säger Magnus Benzie, en av forskarna bakom rapporten.
Klimatförändringarna går på sätt och vis att jämföra med pandemin. Covid fanns på många ställen samtidigt och effekterna spillde över gränser och drabbade alla.

I fokus för rapporten står de globala leveranskedjorna för jordbruksprodukterna majs, ris, vete, soja, sockerrör och kaffe. Analysen utgår från en kvantitativ metod, där flödena mellan exportör och importör har vägts samman med hur beroende ett land är av just det importflödet och hur stora risker som finns framöver i och med ett förändrat klimat.

Resultatet pekar på att alla länder – oavsett nivå av utveckling, makt eller välstånd – står inför stora risker när det gäller matsäkerhet och stabilitet på marknaden. USA, Kina och Brasilien lyfts fram som de största orosmolnen när det gäller risker i den globala handeln, vilket förstås får konsekvenser för de länder som är beroende av dem för tillgången till mat.

Som internationellt samfund är vi bara så motståndskraftiga som de mest sårbara bland oss, säger rapportens huvudförfattare Kevin Adams.

Annons

Annons

Sveriges risker

Sverige importerar ungefär dubbelt så mycket jordbruksprodukter och livsmedel som vi exporterar. Men handeln är relativt diversifierad och det faktum att Sverige inte är beroende av ett mindre antal handelspartner är en bra utgångspunkt, enligt Benzie, som dock påpekar att rapporten visar på några källor till oro ur ett svenskt perspektiv.

Det finns en del riskabla handelsrelationer, som exempelvis majs från USA. Majs är inte jätteviktigt i den svenska dieten men inte heller obetydligt, säger han till TT.
Sojasystemet kommer att stramas åt av klimatförändringarna och pressas av ökad efterfrågan. Det kan bli svårt för ett litet land som Sverige att konkurrera om tillgångarna.

När det gäller vete ser det ganska tryggt ut för Sverige, som till stor del är självförsörjande och där importen främst sker inom EU där tillgången ser relativt säker ut i framtidens klimat.

För morgonkoppen kaffe ser det dock mörkare ut. En stor del av det kaffe som konsumeras i Sverige odlas i Brasilien och där kommer produktionen av den populära sorten arabica minska med över 60 procent de kommande årtiondena, enligt rapporten.

Kaffet kopplas inte till matsäkerhet, men är en viktig del av den nordiska kulturen, säger Benzie.
Sveriges beroende av brasilianskt kaffe är en handelsrelation förknippad med hög risk. Hela marknaden står under stora påfrestningar så det finns få möjligheter för Sverige att ersätta Brasilien med en annan mer pålitlig och motståndskraftig leverantör.

Manar till samarbete

För att tackla riskerna och klara framtidens utmaningar manar rapportförfattarna till internationellt samarbete när det gäller klimatanpassning. Länder som Sverige kan ha en viktig roll att spela, enligt Benzie.

Sverige är en liten men öppen och globaliserad ekonomi som påverkas oproportionerligt mycket av den här typen av risker, säger han.
Sverige har ett gott rykte internationellt och skulle kunna leda en koalition av länder som tar ett globalt angreppssätt på anpassning på största allvar.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.