A-
A+

Gör librettodebut om Wagners kärleksliv

Ebba Witt-Brattström har använt sig av brev och dagböcker för att komma nära relationen mellan Richard Wagner och Mathilde Wesendonck.
Ebba Witt-Brattström har använt sig av brev och dagböcker för att komma nära relationen mellan Richard Wagner och Mathilde Wesendonck.
MusikTT

Efter att ha ägnat flera böcker åt relationen mellan kulturmannen och kulturkvinnan riktar Ebba Witt-Brattström ljuset mot 1800-talets Schweiz. Nu debuterar hon som librettist med en opera om Richard Wagner och Mathilde Wesendonck – verklighetens Isolde.

Annons

Annons

Richard Wagner skrev både musik och libretto till operor som 'Den flygande holländaren' och 'Nibelungens ring'. Arkivbild.
Richard Wagner skrev både musik och libretto till operor som "Den flygande holländaren" och "Nibelungens ring". Arkivbild.

När tonsättaren och författaren Richard Wagner tvingas i landsflykt i mitten av 1800-talet hittar han en fristad hos paret Wesendonck i Zürich. Mötet med Mathilde Wesendonck får stor betydelse för Wagner och hans konstnärskap, menar Ebba Witt-Brattström som har skrivit librettot till en opera om relationen och om tillkomsten av Wagners "Tristan och Isolde".

Relationen var helt avgörande för Wagner, både för att den ändrade hans inriktning musikaliskt och för att den gjorde honom till en mycket mer intressant författare, han kom att värdesätta kvinnans roll i sina verk, säger Witt-Brattström som ser Mathilde Wesendonck som förlaga för både Isolde och Brünhilde.

Under sin sista tid i Zürich sitter Wagner och arbetar med operan "Tristan och Isolde" om dagarna. Framåt kvällen går han till Mathilde Wesendonck och läser upp och spelar igenom det han har åstadkommit under dagen.

Han blir vad Mathilde kallar sin "skymningsman". Man kan tänka sig att hon hade en stor betydelse för framväxten av dramat, inte bara genom att inspirera till de stora känslorna. Under den här perioden tonsätter han även fem av hennes dikter, ytterligare ett bevis på deras samarbete.

Wagners stora förälskelse

Via Wagners brev och dagböcker har Ebba Witt-Brattström skapat sig en bild av relationen. Hon beskriver Mathilde Wesendonck som Wagners stora och genomgripande förälskelse.

Även Wagners hustru Cosimas dagböcker har spelat en viktig roll i arbetet för att komma närmare Mathilde Wesendonck och tidens sätt att formulera sig. Fram träder ett mönster som är välbekant för Ebba Witt-Brattström.

Det syns i nästan alla relationer mellan kulturmän och kulturkvinnor, kanske särskilt om det har funnits en skapande dialog mellan dem, när männen börjar bygga sina monument så får de skapande kvinnorna på sin höjd rollen som musa, trots att de kan ha varit delaktiga i verken. Titta bara på Strindberg eller Harry Martinson.

När Richard Wagner i efterhand beskriver sin relation med Mathilde Wesendonck i ett brev till en vän avfärdar han den som någonting banalt.

Det var en scen som var väldigt rolig att skriva, när Wagner träffar Johannes Brahms och har lite "locker room talk". Citaten i scenen är hämtade från ett brev som Wagner skrev till en vän där han häver ur sig sådant som Strindberg brukade säga om sina kvinnor.

Ebba Witt-Brattström såg sin första opera som sexåring och beskriver konstformen som en av sina stora passioner. Att höra sitt första libretto anta musikalisk form var en storslagen upplevelse.

Jag var med när de sjöng igenom operan för första gången och det var oerhört att se texten bli till kropp och sång, orden lyfter. Jag tror att opera är den enda konstformen som kan omfatta hela det mänskliga känsloregistret.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!