A-
A+

Guantánamos sista fångar i "juridiskt limbo"

Rapporter om tortyr, brutala förhörsmetoder och bristande rättssäkerhet har gjort att Guantánamo ofta beskrivs som en skamfläck i USA:s historia. Arkivbild.
Rapporter om tortyr, brutala förhörsmetoder och bristande rättssäkerhet har gjort att Guantánamo ofta beskrivs som en skamfläck i USA:s historia. Arkivbild.
USATT

De kallades de värsta av de värsta. Och nästan två decennier senare sitter två av de allra första fångarna kvar i lägret som brukar beskrivas som en skamfläck i USA:s historia. Men president Biden kommer att få svårt att stänga Guantánamo, enligt en expert.

Annons

Annons

Den 22 januari 2009, då Barack Obama skrev under ett antal presidentordrar, bland annat en om att stänga det omstridda fånglägret Guantánamo. Han misslyckades dock. Till vänster i bild om den sittande dåvarande presidenten står den nuvarande, Joe Biden.
Den 22 januari 2009, då Barack Obama skrev under ett antal presidentordrar, bland annat en om att stänga det omstridda fånglägret Guantánamo. Han misslyckades dock. Till vänster i bild om den sittande dåvarande presidenten står den nuvarande, Joe Biden.

En och en klev de av planet och rakt in i historieböckerna. Och snart kablade militären ut en bild föreställande 20 män på knä, iförda bojor och orangea overaller.

Pentagon ville visa världen hur USA hanterade "de värsta av de värsta" – de första fångarna i det så kallade kriget mot terrorismen. De kopplades ihop med talibanrörelsen och al-Qaida och anlände till militärbasen Guantánamo på Kuba på dagen fyra månader efter 11-septemberdåden i USA.

40 fångar

Nästan två decennier senare är det omstridda fängelset fortfarande i bruk, trots löften om motsatsen. Under årens lopp spärrades ytterligare 760 män in, varav 40 är kvar. Av dem är nio åtalade eller dömda för krigsbrott, sex är kvar fast de har fått godkänt att lämna lägret medan resten är inlåsta på obestämd tid utan att ha åtalats för brott.

Två av de kvarvarande fångarna har suttit här sedan dag ett. Den ene är dömd till livstid för krigsbrott. Den andre fick klartecken att lämna lägret för flera år sedan, men vägrar att samarbeta kring försöken att slussa ut honom, enligt The New York Times.

Resterande 18 har spridits över världen sedan elva länder varit villiga att ta emot dem. I de flesta fall anses det för riskfyllt att skicka männen tillbaka till deras hemländer.

Vissa har gift sig, skaffat barn medan fyra inte har gått att spåra. En jemenitisk man skickades till Montenegro och försökte livnära sig på att sälja konst som han skapat under tiden i lägret. En sudanes dog tidigare i år till följd av fysiska och psykiska men efter ett decennium på Guantánamo.

Annons

Annons

Förhandlar med USA

Andra har inte lagt sitt förflutna bakom sig. Fyra av ursprungsfångarna har blivit politiska och militära ledare inom talibanerna och flera av dem har varit med vid fredsförhandlingarna mellan extremiströrelsen och amerikanska företrädare i Qatar. Två andra ur gruppen sitter fängslade i Förenade arabemiraten.

En företrädare för Bushadministrationen kallade Guantánamo för den rättsliga motsvarigheten till yttre rymden. Rapporter om tortyr, brutala förhörsmetoder och bristande rättssäkerhet har gjort att lägret ofta beskrivs som en skamfläck för USA.

USA har utnyttjat Guantánamo som ett område som inte är underställt normala juridiska spelregler och där den amerikanska konstitutionen inte gäller, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, till TT.
Guantánamo är en människorättslig katastrof som har tickat på. Det har inte varit helt laglöst, men det är så man kommer att minnas det.

Förfaller

Guantánamo kostar skattebetalarna i USA omkring 13 miljoner dollar (113 miljoner kronor) per fånge och år – och orsakar sannolikt president Joe Biden en hel del huvudvärk. Han har ärvt ett ökänt fängelse som befinner sig i allt högre grad av förfall, med översvämmade toaletter, krånglande celldörrar och återkommande strömavbrott på den mest välbevakade avdelningen för tidigare CIA-fångar.

Ex-president Barack Obama lovade att stänga lägret inom ett år eftersom han ansåg att det inte speglade amerikanska värderingar. Men han misslyckades eftersom han inte fick det nödvändiga stödet från kongressen när det gällde sin plan att flytta fångarna till andra fängelser i USA. Efterträdaren Donald Trump ville att Guantánamo skulle vara kvar och under hans tid vid makten fick bara en fånge lämna basen.

"Blir svårt"

Biden har lovat att försöka stänga Guantánamo under sin mandatperiod – men står inför samma juridiska och politiska hinder som satte käppar i hjulet för Obama.

Det kommer att bli svårt för Biden att lyckas, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.
Grundproblemet är att det finns ett juridiskt limbo kring fångarna och vad man ska göra med dem. Det finns ingen lösning på var de ska flyttas eller vem som ska ta hand om dem. Det påminner lite om situationen med IS-lägren i Syrien.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!