A-
A+

Han ska kartlägga hoten mot forskare

Enkäten ska undersöka i vilken omfattning forskare utsätts för hat och hot. Arkivbild.
Enkäten ska undersöka i vilken omfattning forskare utsätts för hat och hot. Arkivbild.
BrottTT

Forskare som utsätts för hot är ett problem som blivit synligt under coronapandemin. David Brax vid Göteborgs universitet ska nu kartlägga hur hårt drabbad forskarvärlden är.

Annons

Annons

Statsepidemiolog Anders Tegnell har försetts med polisskydd efter att hot mot honom eskalerat under pandemin.

Även forskare som söker mer kunskap om covid-19 och experter som kritiserar Folkhälsomyndigheten utsätts för hotfulla kommentarer, i sociala medier såväl som över telefon och mejl.

Det finns massor av berättelser naturligtvis, rapporter och vittnesmål från säkerhetspersonal som berättar att de får in anmälningar, säger David Brax, doktor i filosofi och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitetet.

Enkät om trakasserier

I år skickar sekretariatet ut en enkät till medlemmar i Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) för att kartlägga deras situation.

Vi ska undersöka forskningens villkor och forskares möjlighet att verka. Det ligger inom vårt område. Det finns ingen annan undersökning som tittat på det här, säger Brax.

TT: Varför är det här viktigt?

Det är viktigt för att det är ett problem, bland annat för forskare som vill kommunicera sin forskning när man sysslar med samhällskritiska och relevanta ämnen. Det är också ett problem som kan leda till ett fattigare samhällsklimat och en sämre arbetsmiljö för forskare.

I regeringens proposition för forskningspolitiken 2021–2024 beskrivs hur just hot, hat och trakasserier mot forskare i längden kan leda till "ett samhälle där forskare inte vågar forska på viktiga områden".

Annons

Annons

Mer hat mot synliga

Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför med jämna mellanrum en nationell trygghetsundersökning bland förtroendevalda, och även om inte personal på Folkhälsomyndigheten ingår i den gruppen, finns det vissa paralleller att dra. Det säger Anna Gavell Franzel, utredare på Brå.

Det är inte jätteförvånande att de här personerna utsätts, tyvärr. Man kan dra parallellen att generellt sett utsätts förtroendevalda som är mer kända av allmänheten i större utsträckning. Det har man sett också för journalister exempel.
Ju mer exponerade de förtroendevalda är, ju mer inlägg de skriver, ju mer aktiva de är på internet, desto mer ökar utsattheten, säger hon.

Det borde gälla även tjänstemän med en framträdande roll på en myndighet, fortsätter Franzel. Hoten mot politiker framförs framför allt på sociala medier, via telefonsamtal och e-post, medan det är ganska ovanligt med fysiskt våld.

"Hade varit intressant"

Anna Gavell Franzel säger att det hade varit spännande att undersöka hur myndighetspersonal på till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utsatts under pandemin.

Tidigare har man gjort undersökningar hos personal på bland annat Försäkringskassan och Polisen.

Det hade varit jätteintressant att göra, som en separat undersökning. Problemet är väl då att man inte skulle ha någon tidigare undersökning att jämföra med.

Rapporten från Göteborgs universitet ska vara färdig i höst.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!