Hård kritik mot skolans utveckling

Utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterar de svenska resultaten i Timss 2019 vid en digtal pressträff i Rosenbad.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterar de svenska resultaten i Timss 2019 vid en digtal pressträff i Rosenbad.
UtbildningTT

2019 års resultat för den svenska skolan i den globala kunskapsmätningen Timss beskrivs av utbildningsminister Anna Ekström som "ett styrkebesked".

Från annat håll kommer dock skarp kritik mot utvecklingen.

Annons

Annons

Annons

Annons

'Det är inte en Timms-mätning som gör att vi kan slå oss till ro', säger utbildningsminister Anna Ekström till TT.
"Det är inte en Timms-mätning som gör att vi kan slå oss till ro", säger utbildningsminister Anna Ekström till TT.

Sverige får i stort sett samma poäng i Timms 2019, där elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8 undersöks, som vid den senaste mätningen 2015. Det var då den negativa kunskapsutvecklingen från början av 2000-talet bröts.

I rapporten syns samtidigt fortsatt skillnader i resultaten mellan olika elevgrupper, både i matematik och naturvetenskap för både årskurs fyra och åtta. Skillnaderna har ökat sedan 2011.

Vi ser nu i alla internationella mätningar och undersökningar att den negativa trenden när det gäller de svenska elevernas kunskapsresultat definitivt är bruten. Det är ett styrkebesked för svensk skola och sammantaget mycket glädjande, säger Anna Ekström (S) vid en digital pressträff.

Ett styrkebesked?

TT: Resultaten är oförändrade, är det verkligen ett styrkebesked?

Det är ett styrkebesked att den negativa trenden är bruten. Men det är inte en Timss-mätning som gör att vi kan slå oss till ro. Vi måste fortsätta stärka skolan och framför allt arbeta än hårdare med att bryta den bristande likvärdigheten, säger ministern.

Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin delar inte helt ministerns syn på resultatet.

Jag blir häpen över att vi har en skolminister som nöjer sig med att vi inte har ett sämre resultat än 2015 när vi ligger under OECD-snittet i matematik i de årskurser som deltog. I en digital värld där allt fler påtalar värdet av det digitala med matematik som grund så kan det omöjligt vara glädjande, säger hon.

Annons

Annons

Ojämlikhet – ett problem

Kristina Axén Olin anser, i likhet med utbildningsministern, att den ökade ojämlikheten är ett problem.

Vi ser stora skillnader i kunskap mellan barn, vilket visar igen att vi inte har en skola som går åt rätt håll. Det beror på flera saker, bland annat att vi har för få timmar i skolan, vi vill se ytterligare en skoltimme per dag redan i lågstadiet.

Hon anser dock inte att skolvalet är en del av problemet med växande ojämlikhet inom skolan.

Hade vi inte haft skolvalet så hade vi haft ännu större skolsegregation. I Sverige har vi en utbredd boendesegregation och skolvalet är en möjlighet att välja en annan skola än där du bor. Det fria valet borde i stället utökas så att man förmår alla att söka skola, säger hon.

Lärarförbunden kritiska

Även lärarförbunden ser 2019 års resultat som en del i en bekymmersam utveckling.

Det som förfärar mig i det här är att vi återigen får bevis på att likvärdigheten i skolan fortsätter att försämras. Det är ett kvitto på att vi inte lyckats göra något åt det, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

TT: Varför är detta allvarligt?

I den här undersökningen tar man fram framgångsfaktorer för de länder som lyckas med skolan och då är skolsegregationen viktig att komma åt. Vill vi ha en framgångsrik skola behöver vi alltså ta den bristande likvärdigheten på största allvar.

TT: Vad anser du att utvecklingen beror på?

Det saknas stringens i försöken att komma åt problemet. Det finns ingen enhet i riksdagen, det är för mycket partipolitiska motsättningar. Det är beklämmande. Vi behöver alla partierna med för att kunna vända den här trenden och vi behöver det pronto.

Stick i stäv med skollagen

Även Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser utvecklingen som bekymmersam. Hon riktar bland annat kritik mot skolvalet.

Trots att vi har ett tydligt uppdrag i skollagen att vi ska kompensera för elevers olika förutsättningar så har vi ett skolsystem som spär på segregationen, bland annat genom skolvalet, det tycker jag är djupt oroande, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det är inte värdigt ett land som Sverige att likvärdigheten fortsätter att försämras på det här sättet. Skolresultatet påverkas allt mer av vilka föräldrar du har och hur deras utbildningsbakgrund ser ut. Det är pinsamt och varje enskild politiker borde ta sitt ansvar för det, fortsätter hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons