Heliumpratande alligator prisas

Att alligatorer, och troligen också andra reptiler, använder sig av resonans när de bildar ljud vet vi nu tack vare Stephan Rebers forskning som nu har tilldelats ett av årets Ig Nobelpris. Arkivbild.
Att alligatorer, och troligen också andra reptiler, använder sig av resonans när de bildar ljud vet vi nu tack vare Stephan Rebers forskning som nu har tilldelats ett av årets Ig Nobelpris. Arkivbild.
ForskningTT

Busringande diplomater, delegerande lönnmördare och en alligators lockrop – i helium. Årets Ig Nobelpris går till forskning som – enligt vedertagna kriterier – "först ska locka till skratt, sedan till eftertanke".

Annons

Annons

I år delades det så kallade Ig Nobelpriset ut i tio kategorier där årets pris i psykologi tilldelas två forskare, från Kanada respektive USA, för deras metod att kunna utvärdera narcissism, det vill säga sjuklig självupptagenhet, genom att studera personers ögonbryn.

Priset i akustik däremot går till bland andra Stephan Reber, en biolog ursprungligen från Schweiz men numera verksam vid Lunds universitet. Han får priset för att tillsammans med kollegor ha stängt in en alligator i en lufttät kammare fylld med helium och sedan registrerat alligatorns läten.

Forskningen kan tyckas lite tokig, men hade ett seriöst syfte: att ta reda på huruvida reptiler – precis som fåglar och däggdjur – använder resonans i sin vokalisering, det vill säga när de bildar ljud, något groddjur inte gör.

Hos de flesta djur visar den här resonansen din kroppsstorlek. Ju större du är, desto lägre blir resonansen. Djuren och även vi människor använder oss av det här för att identifiera potentiella rivaler eller parningskandidater. Men vi visste inte om reptiler också använder sig av resonans, säger Stephan Reber, till TT.

Dåliga nyheter

Helium förändrar inte ljudorganens vibrationer, men eftersom helium har lägre densitet färdas ljudet fortare, vilket förändrar luftens resonans. Så om krokodiler använder sig av resonans borde man alltså se en skillnad i deras läten jämfört med vanlig luft – vilket forskarna också gjorde.

Krokodiler, och troligen även andra reptiler, använder sig av resonans. Krokodiler är dinosauriernas närmast nu levande släkting, medan fåglar i praktiken är dinosaurier. Eftersom fåglar och krokodiler har en gemensam förfader borde även dinosaurierna ha använt resonans för att identifiera fiender eller för att hitta en partner, säger Stephan Reber.

Om priset säger han:

Jag blev glad och överraskad. Det var min chef som berättade det för mig. Han bad mig sätta mig ner och först trodde jag att det var en riktigt dålig nyhet han skulle berätta, eftersom det här året bara har bestått av dåliga nyheter. Men det var det inte.

Bland de övriga priskategorierna märks fredspriset som i år går till indiska och pakistanska diplomater. Detta efter medierapporter om hur de båda kärnvapenrivalernas diplomater och andra offentliganställda systematiskt har trakasserat varandra. Bland annat ska de vid upprepade tillfällen ha busringt på varandras dörrar mitt i natten, bara för att sedan snabbt springa därifrån. Regelrätta biljakter har också förekommit.

Annons

Annons

Delegerande mördare

Priset i fysik går till de forskare som experimentellt tog reda på vad som händer med formen på en daggmask när denna utsätts för höga frekvenser, medan priset i management går till fem kinesiska lönnmördare där den förste som fick uppdraget, gav det vidare till en annan, som i sin tur hyrde in en tredje – och så vidare i sammanlagt fem led. Resultatet blev att betalningen minskade för varje ny kontraktsmördare som hyrdes in och att ingen mördades i slutändan.

Ig Nobelpriset har delats ut vid Harvard University i USA varje år sedan 1991. Namnet är en ordlek och kommer av engelskans ignoble, som betyder oädel, och namnet Nobel efter Alfred Nobel. I år tillkännagavs pristagarna genom en online-ceremoni som hölls över sex kontinenter där pristagarna erhöll prissumman bestående av en tiotriljondollarssedel från Zimbabwe.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons