"Höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet"

När det sker misstänkta skottlossningar och andra grova brott är det en åklagare som leder förundersökningen. Arkivbild.
När det sker misstänkta skottlossningar och andra grova brott är det en åklagare som leder förundersökningen. Arkivbild.
BrottTT

Större arbetsbelastning – men inga extra anslag.

På Åklagarmyndigheten ökar oron för att situationen på sikt blir mycket bekymmersam.

Den här höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet, säger åklagaren Emma Berge.

Annons

Annons

Åklagarna driver polisutredningar framåt, exempelvis ledde åklagare Britt-Louise Viklund förundersökningen mot den man som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004. Arkivbild.
Åklagarna driver polisutredningar framåt, exempelvis ledde åklagare Britt-Louise Viklund förundersökningen mot den man som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004. Arkivbild.
Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten, är kritisk till att Åklagarmyndigheten inte får mer pengar i höstbudgeten.
Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten, är kritisk till att Åklagarmyndigheten inte får mer pengar i höstbudgeten.

De senaste åren har regeringens fokus varit att bekämpa den grova organiserade brottsligheten genom sitt 34-punktprogram och stora satsningar på polisen. Samtidigt säger statsminister Stefan Löfven att Åklagarmyndigheten har ett överskott och inte behöver några extra pengar i höständringsbudgeten.

Detta trots att Åklagarmyndigheten varnat för att man kan behöva krympa verksamheten och säga upp ett hundratal åklagare om man inte får ökade anslag.

Den här höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet, trots att det är åklagare som behövs för att det ska bli effekt av alla straffskärpningar som skett, säger åklagaren Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten.

Behöver växa

Emma Berge, som arbetat fackligt i snart tre år, tycker att det är obegripligt att satsningen på polisen inte går hand i hand med motsvarande satsning på Åklagarmyndigheten. Enligt henne skulle dagens knappt 1 000 åklagare behöva öka till 1 200 för att åklagarna ska få en rimlig arbetsbelastning. Fram till augusti hade 80 nya åklagare rekryterats, men samtidigt hade 42 slutat.

Jag tycker att Åklagarmyndigheten var jättetydlig i sitt budgetunderlag. Vi behöver långsiktighet. Vi behöver växa och bli många fler. Och så blir svaret att ni har ett överskott. Ni klarar er.

Överskottet beror, enligt henne, bland annat på att utbildningar inte kunnat genomföras på grund av pandemin, men att de kommer att behöva hållas så fort den är över.

Grundproblemet är att vi har för mycket att göra och att den här höstbudgeten gör att man känner att vårt jobb inte är viktigt. Vi behövs inte, trots att man gjort 50 straffskärpningar sedan 2014 och infört 20 nya brott.

Emma Berge anser att det behövs fler åklagare för att det ska bli effekt av alla straffskärpningar och satsningarna på polisen.

Om man ska lyckas med brottsbekämpningen mot hedersvåldsproblematiken, den grova organiserade brottsligheten och mot våld i nära relationer måste vi bli fler åklagare.

Annons

Annons

Komplicerade utredningar

Hon berättar att ett nytt förslag om ett utökat skydd för barn som bevittnat våld av eller mot någon nära uppskattningsvis skulle kräva 62 till 77 åklagare bara för att hantera alla ärenden.

Dessutom är utredningar om grov organiserad brottslighet ofta komplicerade och tar tid. Ett exempel på det är utredningsarbetet efter den internationella operationen Robinson som lyckades knäcka en krypterad telefontjänst, EncroChat, som omkring 800 kriminella i Sverige använde.

Där finns jättemycket bevisning för att de har begått allvarlig brottslighet och nu börjar det bli tillslag. Flera personer är häktade med anledning av de bevis som finns. Det här är en unik händelse och vem ska driva de här ärendena? Det är åklagare. Hur ska vi hinna?

Emma Berge är oroad över att fler av hennes åklagarkolleger ska tröttna och söka sig till andra arbeten, där de får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb i ett lugnare tempo.

Minskad bemanning

Riksåklagare Petra Lundh instämmer i att åklagarna har en mycket hög arbetsbelastning på många platser i Åklagarmyndigheten. Medarbetarundersökningen som myndigheten genomförde i vintras bekräftade detta. Hon säger att myndigheten kortsiktigt kan hantera situationen, men att det på ett par års sikt blir mycket bekymmersamt.

Vi kommer att behöva minska bemanningen för att få en budget i balans 2022-2023, säger Petra Lundh.

Inga åklagare kommer dock att sägas upp, de blir i stället färre på längre sikt genom att myndigheten inte anställer nya när personer slutar och inte kan nyrekrytera.

Det vi behöver är framför allt stabila planeringsförutsättningar med en långsiktig inriktning. Generellt behövs en årlig anslagshöjning med åtminstone 50 miljoner kronor per år för att behålla en oförändrad bemanning, säger Petra Lundh.

Samtidigt har man en långsiktig ambition att öka antalet åklagare för att få en rimligare arbetsbelastning.

Ska vi kunna göra det krävs mer än de 50 miljoner kronor per år som behövs för att behålla nuvarande nivå.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons