Höstlig kraftmätning om EU-miljarder

Glada miner visade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rådsordföranden Charles Michel efter budgetuppgörelsen i somras. Nu gäller det också att få EU-parlamentet med på bollen. Arkivfoto.
Glada miner visade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rådsordföranden Charles Michel efter budgetuppgörelsen i somras. Nu gäller det också att få EU-parlamentet med på bollen. Arkivfoto.
EUBryssel, TT:s korrespondent

Allt klart redan i somras om EU:s nya långtidsbudget?

Nja.

Nu börjar höstens kamp om att också få EU-parlamentet att säga ja.

Annons

Annons

Tyske statssekreteraren Michael Roth – i praktiken landets EU-minister – har en nyckelroll i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Arkivfoto.
Tyske statssekreteraren Michael Roth – i praktiken landets EU-minister – har en nyckelroll i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Arkivfoto.

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor klev i slutet av juli ut trötta men nöjda efter sina maratondiskussioner i Bryssel. Efter fyra dagar, inklusive två långa nattsittningar, kunde stats- och regeringscheferna i EU enas om formerna för sitt coronastöd och långtidsbudgeten för år 2021-27.

Redan då varnades det ändå för att man också måste få EU-parlamentets klartecken för uppgörelsen.

Och där är man nu.

I förra veckan inleddes direkta förhandlingar mellan parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådets ordförandeland Tyskland för att se till att den nya budgeten kan börja gälla som planerat från den 1 juli.

Skarp varning

Det kommer inte att bli enkelt.

I EU-parlamentet finns starka viljor som inte alls är nöjda med medlemsländernas uppgörelse. Alla de fyra största partigrupperna – med en klar majoritet i parlamentet – kräver exempelvis tydligt inskrivna villkor om att rättsstatsprinciper och grundläggande demokratiska regler måste följas för att få ut allehanda EU-bidrag.

"Om inte rådet (medlemsländerna) och parlamentet kan enas om det här blir det omöjligt för oss att gå framåt om långtidsbudgeten", varnade gruppledarna för kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och miljöpartistiska De gröna/EFA i ett öppet brev i förra veckan.

Annons

Annons

Skattestrid

Från vänster och mitten finns också krav på att EU-länderna verkligen ska se till att införa de nya gemensamma intäkter som det talas om i budgetuppgörelsen, bland annat en omsättningsskatt för nätjättar och en skatt på finansiella transaktioner.

Vi vill ha bindande åtaganden när det gäller införandet av de här nya resurserna, sade franska liberalen Valérie Hayer när parlamentets budgetutskott diskuterade frågan i Bryssel på tisdagen.

Flera länder, inte minst Sverige, är emellertid starkt skeptiska till de nya intäkterna och väntas blockera dem när – och om – de enstaka förslagen läggs fram.

"Nära partner"

EU-parlamentet vill traditionellt ha en betydligt större och frikostigare EU-budget än vad medlemsländerna kan acceptera, men brukar i slutändan få lov att acceptera det mesta av det som stats- och regeringscheferna förhandlat fram.

Ministerrådets ordförandeland Tyskland försöker ändå hålla parlamentsledamöterna på gott humör för att underlätta och skynda på deras klartecken.

Vi ser er inte som en motståndare utan som en väldigt nära partner, lovade tyske EU-ministern Michael Roth inför budgetutskottet på tisdagen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons