A-
A+

Hotbild i Nordirland – stopp i brexittullar

En lastbilschaufför lämnar över handlingar vid en kontroll i hamnen i Larne, norr om Nordirlands huvudstad Belfast.
En lastbilschaufför lämnar över handlingar vid en kontroll i hamnen i Larne, norr om Nordirlands huvudstad Belfast.
NordirlandTT

Kontroller av varor i två nordirländska hamnar har stoppats – sedan personal hotats av vad myndigheterna beskriver som hårdföra unionister.

Spänningarna orsakar ett nytt ordkrig mellan Storbritannien och EU.

Annons

Annons

Både Nordirland och EU har tagit tullpersonal ur tjänst av säkerhetsskäl. Det drabbar transporter av framför allt livsmedel som ska passera hamnarna i nordirländska Belfast och Larne, enligt nyhetsbyrån AFP.

Nordirländska myndigheter säger att en hotbild har vuxit fram under de senaste veckorna. Graffiti uppges ha pekat ut hamnpersonal som potentiella måltavlor och det beskrivs hur okända personer antecknat anställdas registreringsnummer.

EU tar personal ur tjänst i ett känsligt läge, där tullfrågan dragits till sin spets kring export av coronavaccin.

Vi har bett dem att inte gå till jobbet i dag, och kommer att fortsätta att utvärdera situationen och vidta de åtgärder som krävs, säger EU-kommissionens talesperson Eric Mamer.

Vaccinträta

Hot som riktas mot tullverksamheten i Nordirland är fullständigt oacceptabla, slår Storbritanniens biträdande premiärminister Michael Gove fast.

Det är av högsta vikt att alla i Nordirland och i övriga Storbritannien håller sig lugna och måttfulla, och försöker lösa problemen med beslutsamhet, säger han.

I fredags uppstod en ny träta när en skrivelse från EU-kommissionen, som senare drogs tillbaka, såg ut att kunna hindra vaccinexporten till Storbritannien. Den brittiske premiärministern Boris Johnson ringde då upp kommissionsordföranden Ursula von der Leyen för att markera hur bekymrande det hela var.

Michael Gove säger att episoden påverkar britternas förtroende för vad EU säger och gör.

Förtroendet har nötts, skada har skett och därmed krävs ett skyndsamt agerande.

EU-kommissionen vill inte se någon sådan förklaring till hotbilden.

Oavsett vad skälen till hoten om våld var är det helt enkelt oacceptabelt. Punkt slut. Man ska inte leta efter ursäkter till det. Där måste vi vara väldigt, väldigt tydliga, säger talespersonen Eric Mamer.

Annons

Annons

Vill förlänga övergång

Michael Gove, EU-kommissionens vice ordförande Maros Sefcovic och Nordirlands förstaminister Arlene Foster kommer att talas vid under ett videomöte på onsdag. Från alla håll uttalas en önskan om att varuflödet in i och ut ur Nordirland ska kunna återupptas så fort som möjligt, i enlighet med brexitöverenskommelserna.

Regeringen i Belfast, som består både av unionister (som vill att Nordirland ska tillhöra Storbritannien) och republikaner (som vill uppgå i Republiken Irland), fördömer enhälligt hoten.

"Det finns ingen plats i samhället för att skrämma och hota någon som bara gör sitt jobb", lyder ett uttalande.

Ingen hård landgräns

Det så kallade Nordirlandprotokollet i brexitavtalet trädde i kraft vid årsskiftet, då övergångsperioden efter det brittiska EU-utträdet löpte ut. Dokumentet slår bland annat fast att det inte får finnas någon "hård" landgräns mellan Nordirland och EU-landet Irland, av rädsla för att det våld som under årtionden präglade konflikten på Nordirland ska blossa upp igen.

Då EU ändå kräver kontroller av varor som passerar gränsen till tullunionen och den inre marknaden beslutade parterna efter utdragna förhandlingar att flytta inspektionerna till hamnar och flygplatser, vilket i sin tur har fått unionister att beklaga sig över att en ny gräns uppstår mellan Nordirland och resten av Storbritannien (egentligen Förenade kungariket, då Nordirland formellt inte ingår i Storbritannien).

Omkring 3 500 personer dödades i "The Troubles", den runt trettio år långa konflikten på Nordirland, fram till undertecknandet av det så kallade Långfredagsavtalet år 1998.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss