A-
A+

Huvudstaden där kaos och skräck styr

En pojke flyr från en bilhandel som satts i brand under demonstrationer i Port-au-Prince i mars i år.
En pojke flyr från en bilhandel som satts i brand under demonstrationer i Port-au-Prince i mars i år.
HaitiTT

Det brukar kallas västra halvklotets fattigaste land. Och mordet på president Jovenel Moïse sänker Haitis huvudstad Port-au-Prince ännu längre ner i misär och skräck.

Man håller sig helst hemma, säger studenten Jhonson Mondesir till TT.

Annons

Annons

Säkerhetspersonal utanför Jovenel Moïses residens i Port-au-Prince efter mordet.
Säkerhetspersonal utanför Jovenel Moïses residens i Port-au-Prince efter mordet.
En strand utanför Port-au-Prince i Haiti. Liksom övriga Karibien har landet vacker natur, men säkerhetsläget gör att relativt få vågar besöka landet.
En strand utanför Port-au-Prince i Haiti. Liksom övriga Karibien har landet vacker natur, men säkerhetsläget gör att relativt få vågar besöka landet.

Att legosoldater kan ta sig in i statschefens bostad och mörda honom vore otänkbart i de flesta länder. I Haiti är dådet natten till onsdagen bara den senaste kulmen på en oros- och våldsspiral som går långt, långt tillbaka.

Någon stabilitet, annat än under diktatorer, har landet kanske överhuvudtaget inte upplevt sedan grundandet 1804. Och försöken att ge demokratin fäste har de senaste decennierna resulterat i ifrågasatta val, kupper och skakiga styren. I ett av de senaste valen, 2016, brydde sig bara var femte invånare om att rösta.

Liksom i flera latinamerikanska länder kan brottssyndikat, rika på smuggling och våld, köpa bättre vapen än polis och militär. Så på senare tid har kriminella gäng tagit över stora delar av bland annat huvudstaden, och områden med miljoner invånare har hamnat utanför myndigheternas kontroll.

Gav upp

I våras gav premiärminister Joseph Jouthe, som utsågs av Moïse så sent som förra våren, upp. Han förklarade att regeringen avgick i protest, med hänvisning till det dåliga säkerhetsläget i landet.

Moïse, som styrt via dekret eftersom även hans ledarroll varit ifrågasatt, utsåg då den USA-utbildade Claude Joseph till tillfällig premiärminister. Och nu när Moïse är död blir Joseph även tillförordnad president.

"Demokratin och republiken kommer att segra", utropade Joseph i en kommuniké efter onsdagens mord.

Frågan är hur många som vågar hålla med. När i våras inte ens en grupp präster och nunnor visade sig gå säkra, utan kidnappades öster om Port-au-Prince, beskrev katolska kyrkan Haiti som "nedsjunket i helvetet".

Annons

Annons

"Ingen kontakt"

Jhonson Mondesir är student i huvudstaden, och har tydligt märkt av det försämrade läget. Eftersom studenterna knappt vågar ta sig till lärosätena har studierna försenats.

I många månader har säkerhetsläget gjort att man helst håller sig hemma, säger han till TT på en dålig telefonlinje.

Oron blir desto större av att invånarna inte vågar lita på de styrande.

Politikerna har ingen kontakt med folket.

Svensken Per Hedberg är ansvarig för en sektion inom Läkare utan gränser (MSF) i Haiti, och uttryckte redan före mordet stor oro kring utvecklingen.

Området har utvecklats till en krigszon, sade han om huvudstadsregionen i en intervju med MSF:s sajt i mitten av juni.
Människors liv påverkas väldigt mycket av detta ökande våld. Det handlar om allt från möjligheten till skolgång, att kunna ta sig till sitt arbete eller sjukvård.

Ny grundlag

Per Hedberg såg då ingen ljusning.

Detta kommer sannolikt inte att minska under året eftersom det är val senare i år.

Han syftade på den 26 september, då ett president- och parlamentsval planerats, samt att folket då skulle få rösta om en ny grundlag som Moïse föreslagit. Men liksom många andra tidigare försök till omstart i Haiti har förslagen varit kontroversiella, och utlöst demonstrationer och våld.

Efter mordet på presidenten är det oklart om och när valen kan hållas.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!