A-
A+

Hyperinflammation efter covid vanligare hos pojkar

I kölvattnet av covid-19 har över 250 barn i Sverige drabbats av hyperinflammation där immunförsvaret attackerar den egna kroppen. Arkivbild.
I kölvattnet av covid-19 har över 250 barn i Sverige drabbats av hyperinflammation där immunförsvaret attackerar den egna kroppen. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Utrikesfödda föräldrar, fetma och manligt kön är några av faktorerna som kan öka risken för hyperinflammation hos barn efter covid-19. Det visar en svensk studie som kartlagt riskfaktorer bakom det extremt ovanliga men allvarliga tillståndet.

Annons

Annons

Barn blir som bekant sällan särskilt sjuka av covid-19, men under pandemin har vissa drabbats av ny typ av hyperinflammation som oftast dyker upp ett par veckor efter att barnet insjuknat i covid-19. Tillståndet kan vara livshotande och kräva intensivvård, men hittills har inget barn i Sverige avlidit på grund av hyperinflammationen, som går under namnet multisystemiskt inflammatoriskt syndrom hos barn, förkortat MIS-C.

Varför vissa barn drabbas och om några särskilda grupper ligger i riskzonen har än så länge varit höljt i dunkel.

Nu har forskare vid bland annat Karolinska institutet kartlagt vilka barn som löper förhöjd risk att insjukna i MIS-C, genom att analysera registerdata över drygt två miljoner barn och ungdomar födda i Sverige.

Av dem fick 253 diagnosen MIS-C under den studerade perioden (1 mars 2020 till 8 december 2021).

Säkrare svar till oroliga föräldrar

Barnen som insjuknade var ofta pojkar mellan fem och elva år, och en av riskfaktorerna som stack ut var att båda föräldrarna var födda utanför Sverige.

Men vi har inte haft information om ursprungsland, och vet heller inte om den ökade risken beror på etnicitet eller på att dessa barn vistats i miljöer där det spridits mer coronavirus. Det är något vi ska undersöka närmare nu, säger Samuel Arthur Rhedin, som är ST-läkare vid Sachsska barnsjukhuset och en av forskarna bakom studien.

Att tillståndet var vanligare hos pojkar än hos flickor är inte överraskande, enligt honom:

Pojkar är överrepresenterade när det gäller många sjukdomar och brukar över lag vara känsligare för infektioner, men vi har ingen teori om orsaken när det gäller MIS-C.

Även fetma och svåra kroniska sjukdomar verkar öka risken att drabbas. Däremot fanns ingen tydlig koppling till autoimmuna sjukdomar som till exempel diabetes, eller kromosomavvikelser såsom Downs syndrom, enligt resultaten som publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Under pandemin har jag träffat många oroliga föräldrar till barn med exempelvis olika typer av kroniska sjukdomar, och det är viktigt att nu kunna ge bättre svar på hur riskerna ser ut, säger Samuel Arthur Rhedin.

Annons

Annons

Pusselbit vid vaccinationer

Även astma var kopplat till en liten riskökning, men det är svårt att veta om det handlar om ett verkligt samband.

Kunskaperna om vilka som ligger i riskzonen kan även göra det lättare att identifiera barn med MIS-C på barnakuten, eftersom det som kan vara svårt att skilja från andra inflammatoriska tillstånd, enligt Samuel Arthur Rhedin.

Studien blir också en viktig pusselbit när man gör överväganden kring vilka grupper av barn som ska rekommenderas vaccination mot covid-19.

Han betonar att risken att ett enskilt barn drabbas av hyperinflammation är extremt liten – också för dem som ingår i en riskgrupp.

Som förälder behöver man inte oroa sig, även om man har ett barn som tillhör en riskgrupp.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.