A-
A+

"Hyperresistenta" bakterier på Antarktis oroar

Forskarna Alexis Gaete och Macarena Vara under arbetet på Antarktis.
Forskarna Alexis Gaete och Macarena Vara under arbetet på Antarktis.
VetenskapTT

Forskare har upptäckt att det på Antarktis finns bakterier som är resistenta mot både antibiotika och desinfektion.

Det kan innebära risker när isarna där smälter – och är en väckarklocka för det globala problemet med antibiotikaresistens, enligt en expert.

Annons

Annons

Forskaren Alexis Gaete samlar provar på Antarktis.
Forskaren Alexis Gaete samlar provar på Antarktis.
Det är särskilt oroande med tanke på klimatförändringarna eftersom vi vet att Antarktiska halvön, där studien genomförts, är en av de platser där isen smälter snabbast, säger Andrés Marcoleta, forskare vid Universidad de Chile, till SVT Nyheter.
Det blir alltså mer barmark som kan innehålla ett stort antal olika hyperresistenta bakterier.

Det naturliga skyddet mot både antibiotika och desinfektionsmedel har enligt forskarna utvecklats för att bakterierna ska kunna överleva i de extrema förhållandena på Antarktis. Skyddet kan lätt överföras på andra sjukdomsframkallande bakterier, vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser.

I ett möjligt scenario så kan de här generna lämna den här reservoaren och se till att skapa och sprida smittsamma sjukdomar, säger Andrés Marcoleta.

Ligger långt efter

Otto Cars, professor och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens, säger till TT att det här är en påminnelse om att människan ligger långt efter bakteriens förmåga till evolution.

Om isarna smälter snabbt kan man tänka sig att bakterierna kommer till ytan, då kan de spridas till exempelvis fåglar och bidra till det globala resistensproblemet, säger Otto Cars.

Det här ser han som ytterligare en signal för att sättet vi använder antibiotika på inte är hållbart. Liknande upptäckter har gjorts i permafrosten i Kanada, säger han.

Smälter permafrosten, smälter glaciärerna... då kommer de stora bakteriemängderna som finns i jordens biomassa fram. De innehåller antibiotikaresistens.

Annons

Annons

Över en miljon avled

Enligt en studie som publicerades i tidskriften The Lancet i januari i år avled över en miljon människor i världen 2019 som en följd av att antibiotika inte längre fungerar mot många infektioner.

Antibiotika är inte världens smartaste läkemedel eftersom överanvändning leder till att det förstör sig själv. Men världens sjukvård har utvecklats med hjälp av den och nu står vi där och skäms, säger Otto Cars.

Han kallar antibiotikaresistensen för en tyst och långsam pandemi och säger att man tidigare har utgått ifrån att vi ska kunna utveckla nya antibiotika, och därmed undvika att resistensen blir ett problem, men att det nu krävs nytänkande för att både få fram antibiotika och på sikt hitta alternativ till dessa medel.

Ett hot

TT: Är det ett existentiellt hot?

Mot den moderna sjukvården är det ett hot. I många låginkomstländer är det ett hot mot all sjukvård, säger Otto Cars.

Det tas steg i rätt riktning, men det går inte tillräckligt snabbt, säger han.

Antibiotikaanvändningen – och resistensen med den – ökar hela tiden. Nu behövs en global satsning för att bekämpa resistensen.

Om världen verkligen vaknar upp har vi en bra chans att komma i balans.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.