-
+

IMF: Riskerna för bakslag har ökat

Det ser ut att bli återhämtning för svensk ekonomi i år, men riskerna för bakslag har ökat i andra smittvågen, enligt ett yttrande från IMF-ekonomer. Arkivbild.
Det ser ut att bli återhämtning för svensk ekonomi i år, men riskerna för bakslag har ökat i andra smittvågen, enligt ett yttrande från IMF-ekonomer. Arkivbild.
EkonomiTT

Det vankas återhämtning i svensk ekonomi i år. Men riskerna för bakslag har ökat, varnar experter från Internationella valutafonden (IMF).

De upprepar samtidigt förslag om höjd fastighetsskatt och avregleringar på hyresmarknaden.

Annons

Annons

En ny smittvåg , mutationer och en oväntat trög vaccinationskampanj kan slå mot återhämtningen. Ytterligare restriktioner för att bromsa smittspridningen är en annan tydlig risk, enligt IMF-ekonomerna.

Men faktum är att svensk ekonomi klarade sig mer helskinnad genom 2020 än många europeiska länder, konstaterar ekonomerna i ett yttrande inför en så kallad IV-rapport om den svenska ekonomin.

BNP-fall på 3 procent

Det beräknade BNP-fallet på cirka 3 procent 2020 är betydligt mer beskedligt än hur det har sett ut på andra håll i EU.

Detta kan man tacka ett paket av väl avvägda finans- och penningpolitiska stödåtgärder för, enligt IMF-ekonomerna. De lyfter bland annat fram permitteringsstödet, lånegarantier, skatteuppskov och företagsstöd som viktiga insatser – som sammantaget gav ett budgetunderskott på cirka 4 procent i fjol.

Men det finns utrymme för mer och justerade statliga svenska stödåtgärder i coronakrisen, slår de samtidigt fast – om återhämtningen skulle dra ut på tiden eller inflationsförväntningarna sjunker.

Riksbanken bör också vara redo att bidra, även om det i första hand är en finanspolitisk uppgift att stimulera och stödja ekonomin i nuläget, enligt IMF-ekonomerna.

Annons

Annons

Risk med ökad skuldsättning

De upprepar samtidigt sina tidigare varningar för riskerna med ökad skuldsättning bland svenska hushåll och företag, som bland annat späs på av de fortsatta stora prisökningarna på bostäder.

IMF-ekonomerna pekar även på ett behov av mer långsiktiga strukturreformer, för att underlätta för utlandsfödda och ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden, öka bostadsutbudet och hantera demografiska förändringar.

Regeringen får tummen upp för satsningar på praktik och utbildning och den sänkta arbetsgivaravgiften för unga samt åtgärder för att stödja utlandsfödda, särskilt kvinnor.

På önskelistan har IMF bland annat en höjd fastighetsskatt och andra åtgärder som antas öka mobiliteten på bostadsmarknaden.

Avregleringar på hyresmarknaden vore också önskvärt, påpekar IMF-ekonomerna, samt förenklingar för byggprocessen.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss