A-
A+

Inflationen rusar – snara räntehöjningar väntas

Riksbanken, med chefen Stefan Ingves (bilden), väntas komma med två dubbelhöjningar i rad, spår bedömare. Arkivbild.
Riksbanken, med chefen Stefan Ingves (bilden), väntas komma med två dubbelhöjningar i rad, spår bedömare. Arkivbild.
EkonomiTT

Inflationen i maj lyfte oväntat mycket, till 7,2 procent. Nivån är därmed den högsta som har uppmätts sedan 1991.

Detta bäddar för snabbt stigande boräntor, då trycket nu ökar på Riksbanken att strama åt med snabba höjningar av styrräntan.

Annons

Annons

Konsumentpriserna har stadigt klättrat uppåt under året. Det är en global trend där stora stimulanser – både från regeringar och centralbanker – i kombination med globala utbudsstörningar till följd av faktorer som komponentbrist, pandeminedstängningar och Ukrainakriget driver på utvecklingen.

"Stora krafter"

Inflationstrycket kan mycket väl fortsätta uppåt några månader till, tror Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea.

Det är stora krafter i rörelse, säger han.

En tydlig effekt blir kärvare tider för svenska hushåll. Ovanpå prisökningarna – som lyfter betydligt mer än löneökningarna – väntar nämligen också högre boräntor.

Det är i första skedet hushåll med rörlig boränta som får ta smällen Riksbanken måste höja styrräntan för att få bukt på inflationen. Och det kan gå undan uppåt.

Isaksson tror Riksbanken slår till med två så kallade dubbelhöjningar på 50 punkter (0,50 procentenheter) i juni respektive september. Sedan räknar han med att det fortsätter uppåt till 1,50 procent vid årets slut.

Denna räntenivå kan jämföras med dagens styrränta på 0,25 procent.

Annons

Annons

Drygt 3 000 per månad

En räntehöjning på bolånet med lika mycket – 1,25 procentenheter – skulle innebära en ökning av räntenotan med drygt 3 000 kronor per månad före ränteavdrag för ett hushåll med bolån på tre miljoner.

SEB-kollegan Marcus Widén gör en likartad bedömning av vad Riksbanken måste göra nu. Det lutar åt två dubbelhöjningar i rad.

I det här läget man befinner sig nu går det inte att utesluta större höjningar, även om 75 punkter känns lite långsökt – där tror jag marknaden har sprungit iväg lite väl mycket, säger han.

Exakt hur snabbt räntehöjningar kommer avgörs även av vad andra centralbanker gör, inte minst USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som lämnar räntebesked på onsdag kväll svensk tid.

Inflationen väntas också elda på kompensationskraven inför lönerörelsen, där siktet är inställt på nya avtal 2023.

SEB:s ekonomer har tidigare räknat med att löneökningar på 3,5 procent 2023 och flaggat för att de tvära kasten i inflation ökar sannolikheten för att det blir ett kort ettårigt avtal.

Det är inte de 5–6 procent i löneökningar vi har sett i Storbritannien och USA, säger Marcus Widén.

"Extremt svårbedömt"

Att löneökningarna troligen hamnar lägre per år i länder som Sverige beror på att vi har en annan lönebildningsmodell, där det normalt träffas långsiktiga kollektivavtal enligt ett riktmärke, enligt Widén.

Det är inte jättesvårt att teckna en bild av en ganska svag inflation redan 2024, kanske till och med negativ. Och ska man ha högre kompensation nu måste man i så fall rimligtvis ha lägre senare, säger han.

En risk med för höga lönekrav är enligt Widén att det leder till ökad arbetslöshet och en djupare ekonomisk svacka.

Men läget är extremt svårbedömt, det måste man säga, säger han om vart kompensationskraven kan ta vägen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.