A-
A+

Inflationen väntas vika ned sig – tillfälligt

Låginkomsttagare drabbas hårdast när inflationen äter upp köpkraft och räntorna stiger. Arkivbild
Låginkomsttagare drabbas hårdast när inflationen äter upp köpkraft och räntorna stiger. Arkivbild
EkonomiTT

Det ovanligt varma höstvädret och välfyllda gaslager i Europa har troligen tryckt ned den svenska inflationen i oktober. Men än är det inte över, varnar proffsen.

Vi tror att det kommer att ta fart uppåt igen. Vi tror att det toppar på en KPIF-inflation på ungefär 11 procent i februari, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Annons

Annons

Kollegan Mattias Persson på Swedbank gör en likartad bedömning:

Inflationstoppen ligger fortfarande framför oss, i januari, säger han.
Vi har en svag krona och priserna på insatsvaror fortsätter att stiga. Det är ett kostnadstryck som finns därute, som påverkar, tillägger han.

Den ovanligt svaga kronan – på historiskt låg kurs mot dollarn under hösten – gör allt som importeras dyrare. Kronan fick ett lyft från bottenträsket förra veckan när det visat sig att inflationen i USA – som ser ut att ha toppat i somras – sjönk tillbaka oväntat mycket.

Äter upp köpkraft

Centralbankerna, även Riksbanken, kommer enligt proffsen att höja sina styrräntor ett tag till. Det gäller i såväl Sverige som i USA och eurozonen.

Den så kallade kärninflationen i USA – om man rensar bort livsmedels- och energipriser – låg på 6,3 procent i oktober, vilket är drygt tre gånger så mycket som inflationsmålet på 2 procent.

I Sverige brukar man i första hand räkna bort de turbulenta energipriserna när man pratar om kärninflation. Och det måttet väntas enligt snittprognosen på marknaden stiga till 7,5 procent i oktober, upp från 7,4 procent i september.

Den höga inflationen äter samtidigt upp köpkraft för svenska löntagare. Låginkomsttagare råkar värst ut, då en stor del av deras inkomster förbrukas på livsmedel, energi, räntor och hyror.

Tillsammans ger inflations- och räntefrossan troligen en rejäl konsumtionsnedgång, som kan bli tuff för många företag inom handel och besöksnäring de kommande månaderna. Räntelyften slår dessutom hårt mot företag som är ränteberoende, däribland många fastighetsbolag och bolag finansierade av riskkapital.

Sverige kommer att ha en lite kraftigare inbromsning än eurozonen 2023. Det beror på att hushållen är högre belånade i Sverige. Vi är lite räntekänsligare i Sverige. Men vi bromsar också in från en högre nivå, säger Jens Magnusson.

Mattias Persson höjer särskilt ett varningsfinger för konsumentnära verksamheter.

Kläder, hotell och restaurang – allt som inte är nödvändigt när hushållen behöver hålla igen – det är där det kommer att märkas framför allt, säger han.

Annons

Annons

Varmare vinter än vanligt väntas

En finanspolitiskt stram budget från den nya regeringen och vad ekonomerna beskriver som "sansade" fackliga ingångsbud i lönerörelsen inför 2023 års avtal har dämpat inflationsoron något på marknaden.

Dessutom har elpriserna i Sverige redan fallit markant under hösten, från de historiska topparna tidigare under året. Och det ser dessutom ut att bli en betydligt varmare europeisk vinter än vanligt, enligt en ny prognos från EU:s klimattjänst Copernicus. Detta har tillsammans med välfyllda gaslager bidragit till att trycka ned terminspriserna för elkontrakt i vinter.

Vi har haft tur och haft det varmt både i oktober och en bit in i november och vi har välfyllda gaslager i Europa och ett antal fartyg med flytande naturgas (LNG) redo att lossa sin last, säger Jens Magnusson.
Men vår övergripande bild är att det trots allt kommer att bli kallare den här vintern också. Och när vi väl börjar använda gasen kommer fartygen lossa sin last och då kommer priserna att börja krypa uppåt igen, tillägger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.