Inga garantier när militära samarbeten utökas

En finsk stridsgrupp förstärker den svenska brigaden vid arméövningen Northern Wind i östra Norrbotten 2019. Arkivbild
En finsk stridsgrupp förstärker den svenska brigaden vid arméövningen Northern Wind i östra Norrbotten 2019. Arkivbild
PolitikTT

Sverige lovar hjälpa sina nordiska grannar om de blir angripna. Men det är inte samma sak som en försvarsgaranti.

Utan försvarsgarantier blir det svårare att fördjupa de militära samarbetena, menar en försvarsexpert.

Annons

Annons

Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, anser att bindande försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde. Arkivbild
Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, anser att bindande försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde. Arkivbild

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats och ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, skriver regeringen i försvarspropositionen som presenterades för en dryg vecka sedan.

Därför ska försvaret fortsatt förstärkas, samtidigt som de militära samarbetena med Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, USA och Nato fördjupas ytterligare.

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige har tagit stora steg sedan 2014. Det handlar inte bara om gemensamma övningar. Till exempel har en svensk-finsk marin stridsgrupp satts upp och möjligheter att använda varandras marin- och flygbaser förbättrats. Gemensam planläggning för att kunna agera militärt tillsammans, även i kris och krig, pågår.

Nyligen trädde en lag i kraft som gör att regeringen snabbt kan fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor för att bistå Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium eller begära liknande finsk hjälp. Att skicka väpnade svenska styrkor för att bistå Finland i krig måste dock fortfarande godkännas av riksdagen först.

I försvarspropositionen står att regeringen på längre sikt avser att se över möjligheterna att förbereda vissa svenska markförband att kunna verka i Finland vid krigsfara eller krig.

Vill utvidga samarbetet

Nytt jämfört med förra försvarspropositionen från 2014 är även att regeringen också vill samordna operationsplanering med Natoländerna Norge, Danmark, Storbritannien och USA.

Dörren öppnas också för att, likt samarbetet med Finland, ändra lagen så att regeringen får lov att fatta snabba beslut om att ge eller ta emot stöd från de länderna, utan att gå via riksdagen.

"Detta är dock något som måste utredas närmare. Regeringen kan komma att återkomma till frågan", står det i försvarspropositionen.

Men försvarssamarbetena "omfattar inte några ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser", skriver regeringen. Det gör inte heller Sveriges solidaritetsdeklaration från 2009. I den utlovas att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vad det innebär i form av stöd från Sverige är dock inte preciserat.

På frågan om gränsen för Sveriges allt djupare militära samarbeten går innan försvarsförpliktelser svarar försvarsminister Peter Hultqvist (S) att "vi planerar inte för ömsesidiga försvarsgarantier."

Annons

Annons

Skapar problem

Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, pekar på att det skapar problem för länderna när de militära samarbetena ska fördjupas ytterligare.

Det blir svårt för de militära högkvarteren att planera för resurser som man inte hundra procent kan räkna med, säger han.

Än mer problematiskt kan det bli om ett samarbetsland ingår i Nato. Sverige, Finland och Natolandet Norge skrev i september under en avsiktsförklaring om att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt.

Norge måste främst se till sina skyldigheter gentemot Nato, vilket även framhölls från norsk sida, säger Westberg.

Enligt den svenska regeringen så kan ett möjligt resultat av de tre ländernas avsiktsförklaringen bli koordinerad operationsplanering för geografiska områden i norra delarna av Norden.

Westberg är en förespråkare för att kröna det finsk-svenska försvarssamarbetet med en bindande försvarsförpliktelse. Han tror att det finns ett växande intresse för det i Finland.

Även från Finlands sida har man en ökad insikt om att landet har svårt att klara sig på egen hand, säger han.

"Viktigt signalvärde"

Westberg betonar också vikten av att man kommunicerar till befolkningen att ett angrepp mot ett land kan komma att betraktas som ett angrepp mot båda.

Ett försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde, säger han.

En tanke med Sveriges militära samarbete är att höja tröskeln för Ryssland att ta beslutet att försöka besätta delar av Sverige, eller till exempel Finland, om en konflikt uppstår i Östersjöområdet.

Om det ska vara krigsavhållande så måste det också vara trovärdigt i Rysslands ögon, säger Westberg.
Om man på svensk sida inte ens är villig att förbinda sig på pappret ordentligt, då finns det en kostnad i form av trovärdigheten.

Ett argument för att Sverige inte ska ingå försvarsförpliktelser genom Natomedlemskap eller med USA är det skulle kunna öka spänningarna i Östersjöområdet. Men i försvarspropositionen planeras ändå för att kunna ta emot militärt stöd från väst.

Exakt vad vi har för avtal med USA är ju inte känt. Det som är känt är att vi har saker som övningar och samarbete om den militära styrkeproduktionen. Vi har inga offentliga förpliktelser från USA:s sida i form av säkerhetsgarantier, säger Westberg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons