A-
A+

Ingves: Bostadsmarknaden är dysfunktionell

Riksbankschefen Stefan Ingves. Arkivbild
Riksbankschefen Stefan Ingves. Arkivbild
EkonomiTT

Den svenska bostadsmarknaden fungerar dåligt och är i obalans, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

Man kan säga att den är dysfunktionell, säger han.

Annons

Annons

Annons

Annons

Det kan, om utvecklingen fortsätter, bli nödvändigt att förbjuda bolån med rörlig ränta för de mest riskfyllda bostadsaffärerna, enligt Stefan Ingves.

Är det så att hushållens skulder fortsätter uppåt i rask takt kan vi behöva fundera igenom att vi i vissa avseenden enbart får låna till fast ränta, om man tar stora risker, säger han på en presskonferens där årets första stabilitetsrapport från Riksbanken presenteras.

Efterlyser åtgärder

Riskerna på fastighetsmarknaden och hushållens höga skuldsättning hamnar som vanligt högt upp på listan över riskfaktorer i rapporten.

Enligt Ingves tyder väldigt lite på att Riksbankens krisåtgärder i pandemin – med massiva stödköp och nollränta – ligger bakom den dramatiska utvecklingen vad gäller bostadspriserna på senare tid, med villapriser som stiger med över 20 procent i årstakt i storstadsområden. Räntorna på bolån, som påverkas av penningpolitiken, har nämligen inte rört sig nämnvärt.

Penningpolitiken har knappast spelat någon avgörande roll när det gäller utvecklingen nu, är Ingves slutsats.

I stället efterlyser han – som han gjort många gånger tidigare – skatte- och bostadspolitiska beslut i riksdagen för att få bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden.

Det här krävs för att bostadsprisutvecklingen ska lugna ned sig. Gör den inte det så blir det bara mer lån och riskerna i systemet i sin helhet ökar stadigt, vilket de har gjort under lång tid, säger Ingves.

Till saken hör att de svenska storbankernas exponering är stor mot inte bara den heta bostadsmarknaden utan även kommersiella fastigheter. Dessa genomgår en stor omställning i pandemins spår till följd av ändrade vanor vad gäller konsumtion och resor.

Annons

Annons

Vill se skärpta krav

Ett första steg mot att kyla av bostadsmarknaden är beslutet från Finansinspektionen (FI) att slopa undantaget från amorteringskravet på de högst belånade hushållen på bostadsmarknaden i augusti.

Men det är också rimligt, om den ekonomiska utvecklingen blir ungefär som vi tror, att FI aviserar en höjning av den kontracykliska kapitalbufferten, säger Ingves.

Han påminner om att förändringar av buffertkraven på bankerna tar lång tid att införa.

Även om det är så att det ser bättre ut i dag och framtidsutsikterna är mycket ljusare i dag än för ett år sedan är det en osäker framtid. Det finns fortfarande risk för bakslag här och det betyder att stabilitetsriskerna är fortsatt förhöjda, säger Ingves.

Rimligt att konkurser ökar

Förutom risken för att det blir en överhettning på bostadsmarknaden som spårar ur ser Ingves framför sig hur företagskonkurserna i Sverige ökar i antal när stödåtgärder avvecklas, vilket i sin tur kan ge stora kreditförluster i banksystemet.

TT: Finns det många zombieföretag som bara har överlevt tack vare stödåtgärder?

Det är svårt att bedöma i dag, därför att vi inte riktigt vet ännu hur lång tid det tar att komma ur det här, säger Ingves.

Han tillägger att problemet med zombieföretag troligen är större i andra europeiska länder och att även om det är rimligt att tro att svenska konkurser ökar i närtid så är det också rimligt att räkna med att det inte får särskilt stora konsekvenser.

Det är inte så att vi ser framför oss att konkursnivån i Sverige hastigt skulle ta ett skutt från där vi är i dag – som är en låg nivå – upp till låt oss säga 90-talskrisnivå.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!