A-
A+

Ingves tonar ned inflationshotet

Riksbankschef Stefan Ingves tycker inte inflationslyftet till den högsta nivån sedan 1993 föranleder några drastiska åtgärder. Arkivbild.
Riksbankschef Stefan Ingves tycker inte inflationslyftet till den högsta nivån sedan 1993 föranleder några drastiska åtgärder. Arkivbild.
EkonomiTT

Inflationen har lyft till den högsta nivån på 28 år. Och det finns skäl att tro att det blir ännu värre innan det vänder.

Men riksbankschefen Stefan Ingves ser ingen ko på isen. Åtstramningarna får vänta, trots att gapet till Riksbankens inflationsmål nu växer dramatiskt.

Annons

Annons

Tittar vi på de senaste inflationsmätningarna är det väldigt mycket energipriser. Om man räknar bort energipriser i den senaste inflationsmätningen är inflationstakten 1,9 procent, säger Stefan Ingves till TT.

Det kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Men inklusive energipriserna lyfte inflationen i november till 3,6 procent, den högsta nivån sedan december 1993.

TT: Börjar vi närma oss taket för den toleransnivå Riksbanken har?

Det kan man inte säga i dagsläget, säger Ingves.

"Då faller elpriserna tillbaka"

Enligt Ingves faller det vi ser nu inom ramen för det scenario som målades upp av Riksbankens direktion i den penningpolitiska rapporten som kom den 25 november.

Om man tittar på vår senaste penningpolitiska rapport räknar vi med att inflationen ska ligga på lite över 3 procent under kommande sex månader. Sedan, efter det, kommer inflationen falla tillbaka, säger han.

Denna prognos bygger på att elpriserna vänder nedåt.

Vi har egentligen inga skäl att tro att elpriserna ska stiga hur länge som helst. Förr eller senare är vattenmagasinen fyllda. Och förr eller senare blåser det mer än vad det gjort tidigare. Då faller elpriserna tillbaka och då faller inflationen tillbaka också, säger Ingves.

Denna prognos är dock inget löfte från riksbankschefen och Ingves är medveten om att det pågår en diskussion på många håll i världen om hur energipriser och pandemirelaterade inflationsimpulser kan fortplanta sig och skapa ett mer ihållande inflationstryck.

Men så här långt, när man tittar på det här ur ett svenskt perspektiv, får man ändå en bild av att inflationen är lägre i Sverige än i många andra länder. Inte minst om man jämför med USA, säger han.

Annons

Annons

Ser ingen omedelbar katastrof

Nästa penningpolitiska möte är planerat till februari nästa år och några skäl att kalla in extramöten ser inte Ingves i dagsläget.

Nu är det normala omständigheter, i den meningen att om man tittar på den ekonomiska aktiviteten i Sverige så är den högre än normalt. På det sättet ser vi inte framför oss någon omedelbar katastrof. Det betyder att då finns det inget skäl att ha omedelbara penningpolitiska möten, säger Ingves.

Riksbankschefen påminner samtidigt om att penningpolitiken i regel vänder i långsammare takt än hur det framstår i medierna.

När sedan penningpolitiken ändrar riktning av något skäl ska det ha gått ett tag så att man känner rätt rejält att nu är vi någon annanstans än var vi trodde att vi skulle vara.
Sedan har vi mer extrema lägen – som den stora globala finanskrisen eller helt plötsligt i mars–april våren 2020, när hela världen stänger ned – då är det något helt annat.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.