A-
A+

"Jag har en god förhoppning om alla barn"

En kvinna med ett barn i lägret Roj, där anhängare till terrorsekten IS placerades. Arkivbild.
En kvinna med ett barn i lägret Roj, där anhängare till terrorsekten IS placerades. Arkivbild.
ExtremismTT

Sex barn som under lång tid har bott under svåra förhållanden i läger i Syrien har nu landat i Sverige med sina mammor.

Nu blir det socialtjänstens uppdrag att hjälpa barnen in i det svenska samhället efter tiden med terrorgruppen IS.

Annons

Annons

De barn som tillsammans med sina radikaliserade mammor landade i Sverige på söndagen har under flera år suttit fängslade i fångläger i Syrien under mycket svåra omständigheter. Barnen är små, i förskole- och lågstadieåldern, och samtliga har omhändertagits av socialtjänsten, enligt uppgifter som SVT fått från Centrum mot våldsbejakande extremism.

Många av barnen är födda under tiden i den radikala miljön inom IS eller i lägren, och redan under tiden i lägren har alla svenska barn orosanmälts.

Grunden för orosanmälan är att miljön har "en stark negativ påverkan på barnens psykiska och fysiska hälsa även om inget barn är akut sjukt”, skrev Utrikesdepartementet till SR Ekot i juni.

I februari uppgav också FN:s särskilda sändebud att det i lägren förekommer tortyr och att sjukdomar sprids, samtidigt som man uppmanade länderna att genast ta hem sina medborgare.

Oklart var

Var i Sverige barnen nu befinner sig är oklart, men Ing-Marie Larsson, avdelningschef på socialförvaltningen Nordost i Göteborg med samordnande ansvar för så kallade återvändare i staden, säger att det viktigaste initialt i en sådan situation är att bedöma skyddsbehovet för barnen.

När socialtjänsten får in en anmälan påbörjas en utredning där man gör en bedömning om barnens behov och föräldrarnas förmåga, om det finns närvarande föräldrar, säger hon.

Anses föräldern oförmögen att ta hand om barnet kan släkten vara ett alternativ, annars kan barnet tas om hand av socialtjänsten och familjeplaceras inom ramen för lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Av de mammor som återvänt från Syrien på egen hand de senaste åren har samtliga fått beslut om LVU för sina barn.

TT: Vad är viktigt för barnen i en sådan här situation?

Om man har levt i ett krigshärjat område får man göra en bedömning om vad det här barnet har upplevt – är det traumatiserat? Det kan också vara viktigt att ta hjälp av barnhälsovården och barnpsykiatrin. Initialt kan det även vara viktigt med hälsoundersökningar. Och att man tar det lugnt och varsamt, för det är barn vi pratar om, och tiden får ju också göra sitt till, säger Ing-Marie Larsson.
Men det är klart – om man har lämnat ett krigshärjat område och levt i tält de senaste fyra åren så är det mycket vardag att sakta skolas in i.

Annons

Annons

Landa i det nya

TT: Kan de till exempel skickas direkt till förskola?

Det beror på individens behov. Men initialt handlar det väldigt mycket, tror jag, om att landa i det nya.

Om det rör sig om lite äldre barn kan även insatser för avradikalisering vara nödvändigt.

Socialtjänsten måste utreda och fundera på rätt så många insatser utifrån vad barnet har upplevt, vilken situation man är i och vilken bedömning och vilket behov som finns för varje individ. Är man fyra år är man på ett sätt och är man 15 är man på ett annat sätt.

TT: Vad har du för förhoppningar om att barn som levt under dessa förhållanden i större delen av sina liv ska kunna må bra och leva normala liv?

Jag har en god förhoppning om alla barn, men det handlar väldigt mycket om vilket stöd man får, säger Ing-Marie Larsson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!