Jakten på Hilma af Klint

Hilma af Klints verk 'Duvan nr 10' är försvunnet. Pressbild.
Hilma af Klints verk "Duvan nr 10" är försvunnet. Pressbild.
KonstTT

Okänd när hon levde – en av de främsta i dag. I helgen släpps konstnären Hilma af Klints samlade verk i en "catalogue raisonné" i sju volymer.

Samtidigt kastar utgivningen nytt ljus över mysteriet med ett försvunnet konstverk.

Annons

Annons

Hilma af Klint. Pressbild.
Hilma af Klint. Pressbild.

När Guggenheimmuseet i New York ställer ut den svenska konstnären Hilma af Klint hösten 2018 blir det en osannolik succé. "Hilma af Klint: Paintings for the future" slår alla rekord och blir den mest besökta utställningen i museets historia. Därmed får af Klint slutligen sitt erkännande som abstrakt pionjär, nästan 75 år efter sin död.

Hilma af Klint föddes 1862 och utbildade sig vid Tekniska skolan (dåvarande Konstfack) och Konstakademien i Stockholm. Efter 20 år som traditionell konstnär började hon arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk, inspirerad av teosofi, Rosenkreuzfilosofi och antroposofi. Och det är för de esoteriska målningarna vi känner henne i dag – de gigantiska, abstrakta verken visades till exempel på en uppmärksammad och omfattande utställning på Moderna Museet i Stockholm 2013.

Det är museets dåvarande chef Daniel Birnbaum som ligger bakom idén om att ge ut Hilma af Klints samtliga verk i en så kallad catalogue raisonné. I sju stora volymer, varav de två första ges ut på Bokförlaget Stolpe i november, presenteras hennes konstnärskap på grundligast tänkbara nivå.

Konsten kräver

Det är den utförligaste katalogen i sitt slag som gjorts över en svensk konstnär, och enligt Birnbaum ges den ut för att af Klints konst helt enkelt kräver det.

Katalogen behövs för att kunna förstå hennes konstnärliga utveckling. Det ovanliga med Hilma af Klint är inte att hon var med i teosofiska eller spiritistiska rörelser, för det var en del av tidsandan. Det ovanliga är att hon omvandlar alltihop till ett enormt storslaget konstnärskap. Hon var även ovanlig för att hon gick upp i format och målade i serier och hela cykler. "Målningarna till templet" är något av det viktigaste som kulturellt skapats i Sverige, säger han.

Att ta fram en katalog över en konstnärs hela verksamma liv är förstås ett hästjobb. I Hilma af Klints fall har arbetet underlättats av att hennes abstrakta bilder inte är utspridda över världen, utan till största del finns samlade hos Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Sverige.

Annons

Annons

Var finns "Duvan nr 10"?

Men – en viktig målning saknas. Den banbrytande bildserien "Målningarna till templet" består av 193 bilder, men ingen vet var den gigantiska målning som har titeln "Duvan nr 10" är. I samband med utgivningen av katalogen efterlyser nu bokförlaget målningen och uppmanar alla som kan tänkas ha information om den att höra av sig.

"Duvan nr 10" har aldrig sålts, men i slutet av 60-talet var den föremål för forskning vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Vid en inventering i mitten av 70-talet upptäckte man att flera målningar och anteckningsböcker saknades, och de flesta hittades på vindar och i bokhyllor på universitetet.

Men "Duvan nr 10", samt två viktiga anteckningsböcker, var spårlöst försvunna.

Duvan är otroligt vacker, stor och röd. Men den är inte bara snygg utan också väldigt intressant och innehåller, som alla hennes verk, många religiösa symboler och olika aspekter av det manliga och kvinnliga, säger Marika Stolpe, vd på Bokförlaget Stolpe.

Det är ingen liten duva som saknas – de andra duvorna i serien är i dag värderade till 18 miljoner kronor per verk. Om mysteriet med "Duvan nr 10" blir löst skulle det alltså innebära att serien blir komplett igen.

Det var Hilma af Klints önskan, att målningarna i tempelserien aldrig skulle skingras eller visas separat. Kommer "Duvan" tillrätta skulle cirkeln slutas.

Förvarades på vindar

Men var kan den då finnas? Är den kvar på någon vind eller har någon tagit den? Att den över huvud taget är försvunnen kan förklaras med att Hilma af Klint vid tiden för forskningen och lång tid därefter var helt okänd och målningarna hanterades därmed inte särskilt varsamt. De hoprullade målningarna förvarades på vindar och andra utrymmen i decennier.

Marika Stolpe hoppas nu att jakten på "Duvan nr 10" ska sprida sig även utanför Sveriges gränser.

Hilma af Klint är ju väldigt stor även internationellt, kanske är det där lösningen på gåtan finns. Det allra värsta vore ju om målningen skulle vara slängd, säger hon.

Men oavsett om målningen kommer tillrätta eller ej så är utgivningen av katalogen av största vikt, enligt Daniel Birnbaum:

Den kan bli ett viktigt redskap för framtida forskning och är en intressant pusselbit i det skandinaviska och internationella sekelskiftet, i det tidiga 1900-talets konst. Och ur ett idéhistoriskt perspektiv är det ett grandiost exempel på en konstnär som försöker gestalta sin andliga samtid.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons