Kammarrätten prövar överklagat koranbeslut

2023-05-03 14:08

Den högerextreme politikern och provokatören Rasmus Paludan bränner en koran på Lilla Bantorget i Stockholm. Arkivbild.

BrottTT

Polisen överklagade förvaltningsrättens beslut att koranbränningar ska tillåtas. Nu beviljar kammarrätten i Stockholm prövningstillstånd – och hoppas på ett avgörande innan sommaren.

Annons

Vi måste nu ta in vad övriga parter tycker. Beroende på vad de har att säga kanske polisen har mer att anföra, så vi får se när målet är klart att avgöras slutgiltigt. Det kan ta en viss tid, säger kammarrättsråd Björn Berselius.

TT: Hur lång tid räknar du med att det tar?

Vi hoppas kunna avgöra det här innan sommarsemestrarna, men det beror på. Vi jobbar på så snabbt vi kan, och så får vi se vad parterna har att säga.

Det var i februari som polisen under kort tid nekade tillstånd för två allmänna sammankomster i syfte att bränna koranen framför Turkiets och Iraks ambassad med hänvisning till att tidigare koranbränningar påverkat hotbilden mot Sverige.

De båda besluten att neka tillstånd överklagades till förvaltningsrätten, som i början av april slog fast att polisens beslut var felaktigt.

Förvaltningsrätten har kommit fram till att det man har åberopat som grund för besluten, en hotbild från Säkerhetspolisen, inte hade tillräcklig koppling till sammankomsterna och inte var tillräckligt konkreta i uppgifterna, sade Eva-Lotta Hedin, lagman i förvaltningsrätten, i samband med domen.

Fakta: Detta har hänt

11 januari: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen. Enligt Paludan är syftet att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

1 februari: Säkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens händelser, som koranbränningen utanför Turkiets ambassad, kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån höjs dock inte utan ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.

8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbränningar väckt starka reaktioner internationellt och att det påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna. Syftet var enligt föreningen att stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas strax därefter till förvaltningsrätten.

16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlämnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och som ville kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.

16 mars: Kammarrätten slår fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med påskupploppen förra året var felaktig. Den anför att polisen, enligt ordningslagen, inte kunde ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras.

4 april: Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.

6 april: Polisen överklagar förvaltningsrättens dom till Kammarrätten med hänvisning till att frågan är "principiellt viktig".

3 maj: Kammarrätten i Stockholm beviljar prövningstillstånd.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.